Kallvindar har varit drabbade av fuktskador på grund av olika faktorer. Reparationer avsådana skador blir väldigt dyra. Nya ventilationslösningar har introducerats som kanförhindra uppkomsten av fuktskador. Vissa lösningar har visat sig ge bättre resultat änandra. Värmeisolering av en kallvind innebär att kvarhålla värmen i byggnaden från taketoch har historiskt sett hanterats genom att lägga in tjockare isolering i vindsbjälklaget.Det har medfört konsekvenser som mögelskador på kallvindar. Tilläggsisoleringen ibefintliga byggnader ökar risken för relativ fuktighet till en nivå som är i riskzon förmikrobiell tillväxt. Relativ fuktighet samt temperatur styr mängden av mikrobiell tillväxt.Olika delar av en byggnad utsätts för olika temperaturer och relativ luftfuktighet. Det ärett resultat av designen av konstruktionen och fukt från utomhusluften vid ventilation.Material som används i konstruktionen påverkas av de omgivande förhållandena, och omde är gynnsamma för mögelsvampar finns det en risk för att mögel växer på materialen.Med insikten för risk av fukt förekom förslag om att förbättra ventilationen och förhindrastora reparationskostnader. En vanlig ventilationslösning som har använts det senasteårhundrandet är självdrag. Med tiden introducerades nya tekniker såsom mekaniskt styrdventilation. Nya byggnadstekniska lösningar för vinds- och yttertakskonstruktioner medfokus på minskad energiförbrukning förändrar klimatet i ett vindsutrymme. I Sverige harmestadels små- och flerbostadshus självdragsventilerade kallvindar med underlagstakmed råspont.I studien undersöks två kallvindar på två skolor i Kalmar från 2019. Fokuset ligger påderas kallvindar som har samma uppbyggnad, men två olika ventilationslösningar,självdragsventilation respektive mekaniskt styrd ventilation. Tillvägagångssättet i arbetethar varit mätningar, både manuellt genom arbetsplatsbesök och automatiskt registreradmätdata via sensorer utplacerade i vindsplanen, för att få kunskap om hur kallvindarnapåverkas från period till period över året. Mätdata från respektive mätningsmetoderpresenteras i olika diagram. Med resultatet läggs en jämförelse och ett underlag skapasför vilken ventilationslösning som är mer effektiv.Insamlad mätdata från skolorna gav olika mätvärden. Falkenbergsskolans klimatloggrarsamlade data under hela dygnet och presenterade det som dygnsmedelvärde.Djurängsskolans klimatloggrar samlade data oregelbundet. Loggrarna mätte relativfuktighet och temperatur vid oregelbundna tider på dygnet. Denna oregelbundenhetresulterade i att en direkt jämförelse av dygnsmedelvärden för skolorna försvårades.Resultaten från denna studie visar att den mekaniska ventilationen ger ett bättre klimat påkallvinden. Den mekaniska ventilationen styrs med klimatsensorer som väljer när luftenär fördelaktig att föra in på vinden. Självdragsventilationen ventilerar med utomhusluftenhela tiden oavsett temperatur eller relativ fuktighet i luften.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-106632 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Olsson, Karl Hampus, Ramic, Tarik |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds