1 |
Ventilationslösningar för fuktsäkra kallvindar - enkomparativ fallstudie / Ventilation solutions for Moisture-proof attics – Acomparative case studyOlsson, Karl Hampus, Ramic, Tarik January 2021 (has links)
Kallvindar har varit drabbade av fuktskador på grund av olika faktorer. Reparationer avsådana skador blir väldigt dyra. Nya ventilationslösningar har introducerats som kanförhindra uppkomsten av fuktskador. Vissa lösningar har visat sig ge bättre resultat änandra. Värmeisolering av en kallvind innebär att kvarhålla värmen i byggnaden från taketoch har historiskt sett hanterats genom att lägga in tjockare isolering i vindsbjälklaget.Det har medfört konsekvenser som mögelskador på kallvindar. Tilläggsisoleringen ibefintliga byggnader ökar risken för relativ fuktighet till en nivå som är i riskzon förmikrobiell tillväxt. Relativ fuktighet samt temperatur styr mängden av mikrobiell tillväxt.Olika delar av en byggnad utsätts för olika temperaturer och relativ luftfuktighet. Det ärett resultat av designen av konstruktionen och fukt från utomhusluften vid ventilation.Material som används i konstruktionen påverkas av de omgivande förhållandena, och omde är gynnsamma för mögelsvampar finns det en risk för att mögel växer på materialen.Med insikten för risk av fukt förekom förslag om att förbättra ventilationen och förhindrastora reparationskostnader. En vanlig ventilationslösning som har använts det senasteårhundrandet är självdrag. Med tiden introducerades nya tekniker såsom mekaniskt styrdventilation. Nya byggnadstekniska lösningar för vinds- och yttertakskonstruktioner medfokus på minskad energiförbrukning förändrar klimatet i ett vindsutrymme. I Sverige harmestadels små- och flerbostadshus självdragsventilerade kallvindar med underlagstakmed råspont.I studien undersöks två kallvindar på två skolor i Kalmar från 2019. Fokuset ligger påderas kallvindar som har samma uppbyggnad, men två olika ventilationslösningar,självdragsventilation respektive mekaniskt styrd ventilation. Tillvägagångssättet i arbetethar varit mätningar, både manuellt genom arbetsplatsbesök och automatiskt registreradmätdata via sensorer utplacerade i vindsplanen, för att få kunskap om hur kallvindarnapåverkas från period till period över året. Mätdata från respektive mätningsmetoderpresenteras i olika diagram. Med resultatet läggs en jämförelse och ett underlag skapasför vilken ventilationslösning som är mer effektiv.Insamlad mätdata från skolorna gav olika mätvärden. Falkenbergsskolans klimatloggrarsamlade data under hela dygnet och presenterade det som dygnsmedelvärde.Djurängsskolans klimatloggrar samlade data oregelbundet. Loggrarna mätte relativfuktighet och temperatur vid oregelbundna tider på dygnet. Denna oregelbundenhetresulterade i att en direkt jämförelse av dygnsmedelvärden för skolorna försvårades.Resultaten från denna studie visar att den mekaniska ventilationen ger ett bättre klimat påkallvinden. Den mekaniska ventilationen styrs med klimatsensorer som väljer när luftenär fördelaktig att föra in på vinden. Självdragsventilationen ventilerar med utomhusluftenhela tiden oavsett temperatur eller relativ fuktighet i luften.
|
2 |
Einfluss der Spritzgießverarbeitung auf die biologische Sicherheit von MedizinproduktenMüller, Andrea 21 October 2021 (has links)
Medizinprodukte dürfen den Patienten nicht aufgrund der verwendeten Werkstoffe oder Herstellungsprozesse schädigen. Dafür muss die biologische Sicherheit (auch: Biokompatibilität) gemäß ISO 10993-1 beurteilt werden. Ziel dieser Arbeit war die Untersuchung der Beeinträchtigung der biologischen Sicherheit durch den Spritzgießprozess. Der Spritzgießprozess kann durch verschiedene Spritzgießprozessparameter, z. B. Verarbeitungstemperaturen und Verweilzeiten, zur Degradation der Polymermoleküle führen. Es wurde untersucht inwieweit die Bildung von Degradationsprodukten von der Spritzgießverarbeitung abhängt und wiederum die Zytotoxizität des Endproduktes beeinflusst. Dieser Zusammenhang wurde mit den Methoden der OIT (Oxidationsinduktionstemperatur), Zytotoxizität und chemischen Charakterisierung der Werkstoffe nachgewiesen. Es zeigte sich, dass bei bestimmten Werkstoffen die Spritzgießprozessparameter durch Bildung toxischer Degradationsprodukte einen Einfluss auf das zytotoxische Potential des Endproduktes haben können. Andere Werkstoffe wiesen trotz nachgewiesener polymerer Degradation keine Beeinflussung der biologischen Sicherheit auf.:1 ZUSAMMENFASSUNG
1.1 Zusammenfassung
1.2 Summary
2 EINLEITUNG UND ZIELSETZUNG
2.1 Motivation zur Arbeit
2.2 Thesen der Arbeit und experimentelle Beweisführung
3 BIOLOGISCHE SICHERHEIT VON MEDIZINPRODUKTEN
3.1 Allgemeine Grundsätze zur Beurteilung der biologischen Sicherheit
3.1.1 Bewertung der biologischen Sicherheit innerhalb eines Risikomanagementsystems
3.1.2 Chemische Charakterisierung als Bestandteil der biologischen Beurteilung
3.2 Methoden zur Beurteilung der biologischen Sicherheit
3.2.1 Zytotoxizitäts-Test an Extrakten mittels XTT-Test
3.2.2 FTIR und thermogravimetrisch gekoppelte FTIR (TG-FTIR)
3.2.3 Chemische Charakterisierung mittels GC-MS
3.2.4 Formaldehydgehaltbestimmung mittels HPLC
4 POLYMERE DEGRADATION WÄHREND DER SPRITZGIEßVERARBEITUNG
4.1 Degradationsmechanismen von Polymeren
4.2 Einfluss des Spritzgießprozesses auf die Degradation
4.3 Auswirkungen der Degradation auf die Werkstoffeigenschaften
4.4 Methoden der Kunststoffanalytik zum Nachweis der Degradation
4.4.1 Thermogravimetrie (TG)
4.4.2 Dynamische Differenzkalorimetrie (DSC)
4.4.3 Oxidationsinduktionstemperatur (OIT)
5 VERWENDETE WERKSTOFFE UND PROBEKÖRPER
5.1 Anforderungen an Medical Grade Plastics
5.2 Ausgewählte Medical Grade Plastics
5.2.1 SBC
5.2.2 PC
5.2.3 POM
5.2.4 MABS
5.3 Probekörpergeometrie und Verarbeitungsparameter
6 EXPERIMENTELLE UNTERSUCHUNGEN
6.1 Ermittlung der Stichprobengröße für die experimentelle Versuchsdurchführung
6.2 Untersuchung der polymeren Degradation durch den Spritzgießprozess
6.2.1 DSC
6.2.2 TG
6.2.3 OIT
6.3 Statistische Methode zur Ermittlung der signifikanten Einflussfaktoren des Spritzgießprozesses auf die Degradation
6.3.1 Statistische Versuchsplanung in der Spritzgießtechnik
6.3.2 Ermittlung der Einflussfaktoren von SBC
6.3.3 Ermittlung der Einflussfaktoren von MABS
6.4 Prüfung der Beeinflussung von Degradation auf die Zytotoxizität
6.4.1 Qualitative Bestimmung der Zytotoxizität mittels Beurteilung der Zellvitalität
6.4.2 Quantitative Bestimmung der Zytotoxizität mittels XTT-Test
6.5 Chemische Charakterisierung zur Bewertung der biologischen Sicherheit
6.5.1 Bestimmung der Degradationsprodukte mittels FTIR und TG-FTIR
6.5.2 Chemische Charakterisierung der herauslösbaren Substanzen mittels GC-MS
6.5.3 Bestimmung des Formaldehydgehalts mittels HPLC
7 DISKUSSION UND BEWERTUNG DER AUFGESTELLTEN THESEN UND DER DURCHGEFÜHRTEN UNTERSUCHUNGEN
7.1 Bewertung der Genauigkeit der verwendeten Prüfmethoden
7.2 Bewertung des Einflusses der Spritzgießverarbeitung auf Werkstoffveränderungen der untersuchten Kunststoffe
7.3 Diskussion zur Wechselwirkung zwischen der Spritzgießverarbeitung, polymeren Degradation und biologischen Sicherheit
8 ZUSAMMENFASSUNG DER ERGEBNISSE MIT HANDLUNGSEMPFEHLUNGEN FÜR HERSTELLER VON MEDIZINPRODUKTEN
LITERATUR
ABKÜRZUNGEN
FORMELZEICHEN
ANHANG A
ANHANG B
ANHANG C
ANHANG D / Medical devices must not harm the patient due to the materials or manufacturing processes used. For this purpose, the biological safety (also: biocompatibility) must be assessed according to ISO 10993-1. The aim of this work was to investigate the impairment of biological safety by the injection molding process. The injection molding process can lead to degradation of the polymer molecules due to various injection molding process parameters, e.g. processing temperatures and residence times. It was investigated to what extent the formation of degradation products depends on the injection molding process and in turn influences the cytotoxicity of the final product. This correlation was demonstrated using methods of OIT (oxidation induction temperature), cytotoxicity and chemical characterization of the materials. It was shown that for certain materials the injection molding process parameters can have an influence on the cytotoxic potential of the final product by the formation of toxic degradation products. Other materials showed no effect on biological safety despite proven polymer degradation.:1 ZUSAMMENFASSUNG
1.1 Zusammenfassung
1.2 Summary
2 EINLEITUNG UND ZIELSETZUNG
2.1 Motivation zur Arbeit
2.2 Thesen der Arbeit und experimentelle Beweisführung
3 BIOLOGISCHE SICHERHEIT VON MEDIZINPRODUKTEN
3.1 Allgemeine Grundsätze zur Beurteilung der biologischen Sicherheit
3.1.1 Bewertung der biologischen Sicherheit innerhalb eines Risikomanagementsystems
3.1.2 Chemische Charakterisierung als Bestandteil der biologischen Beurteilung
3.2 Methoden zur Beurteilung der biologischen Sicherheit
3.2.1 Zytotoxizitäts-Test an Extrakten mittels XTT-Test
3.2.2 FTIR und thermogravimetrisch gekoppelte FTIR (TG-FTIR)
3.2.3 Chemische Charakterisierung mittels GC-MS
3.2.4 Formaldehydgehaltbestimmung mittels HPLC
4 POLYMERE DEGRADATION WÄHREND DER SPRITZGIEßVERARBEITUNG
4.1 Degradationsmechanismen von Polymeren
4.2 Einfluss des Spritzgießprozesses auf die Degradation
4.3 Auswirkungen der Degradation auf die Werkstoffeigenschaften
4.4 Methoden der Kunststoffanalytik zum Nachweis der Degradation
4.4.1 Thermogravimetrie (TG)
4.4.2 Dynamische Differenzkalorimetrie (DSC)
4.4.3 Oxidationsinduktionstemperatur (OIT)
5 VERWENDETE WERKSTOFFE UND PROBEKÖRPER
5.1 Anforderungen an Medical Grade Plastics
5.2 Ausgewählte Medical Grade Plastics
5.2.1 SBC
5.2.2 PC
5.2.3 POM
5.2.4 MABS
5.3 Probekörpergeometrie und Verarbeitungsparameter
6 EXPERIMENTELLE UNTERSUCHUNGEN
6.1 Ermittlung der Stichprobengröße für die experimentelle Versuchsdurchführung
6.2 Untersuchung der polymeren Degradation durch den Spritzgießprozess
6.2.1 DSC
6.2.2 TG
6.2.3 OIT
6.3 Statistische Methode zur Ermittlung der signifikanten Einflussfaktoren des Spritzgießprozesses auf die Degradation
6.3.1 Statistische Versuchsplanung in der Spritzgießtechnik
6.3.2 Ermittlung der Einflussfaktoren von SBC
6.3.3 Ermittlung der Einflussfaktoren von MABS
6.4 Prüfung der Beeinflussung von Degradation auf die Zytotoxizität
6.4.1 Qualitative Bestimmung der Zytotoxizität mittels Beurteilung der Zellvitalität
6.4.2 Quantitative Bestimmung der Zytotoxizität mittels XTT-Test
6.5 Chemische Charakterisierung zur Bewertung der biologischen Sicherheit
6.5.1 Bestimmung der Degradationsprodukte mittels FTIR und TG-FTIR
6.5.2 Chemische Charakterisierung der herauslösbaren Substanzen mittels GC-MS
6.5.3 Bestimmung des Formaldehydgehalts mittels HPLC
7 DISKUSSION UND BEWERTUNG DER AUFGESTELLTEN THESEN UND DER DURCHGEFÜHRTEN UNTERSUCHUNGEN
7.1 Bewertung der Genauigkeit der verwendeten Prüfmethoden
7.2 Bewertung des Einflusses der Spritzgießverarbeitung auf Werkstoffveränderungen der untersuchten Kunststoffe
7.3 Diskussion zur Wechselwirkung zwischen der Spritzgießverarbeitung, polymeren Degradation und biologischen Sicherheit
8 ZUSAMMENFASSUNG DER ERGEBNISSE MIT HANDLUNGSEMPFEHLUNGEN FÜR HERSTELLER VON MEDIZINPRODUKTEN
LITERATUR
ABKÜRZUNGEN
FORMELZEICHEN
ANHANG A
ANHANG B
ANHANG C
ANHANG D
|
3 |
Les séquences mafiques-ultramafiques de Samapleu et leur minéralisation en Ni-Cu-EGP : un dyke éburnéen (2,09 Ga) du complexe lité Yacouba (domaine archéen de Man - Côte d'Ivoire) / The sampapleu mafic-ultramafic sequences and its Ni-Cu-PGE mineralizations : an eburnean (2.09Ga) dyke to the yacouba layered complex (man archean field western ivory coast)Gouedji, Gnamba Emmanuel 27 November 2014 (has links)
Le complexe mafique–ultramafique lité Yacouba est intrusif au sein des granulites gneissiques du domaine archéen de Man (3,6-2,78 Ga) dans la région de Biankouma-Sipilou (ouest de la Côte d'Ivoire). Dans le secteur de Samapleu, il est composé de trois entités ; dépôt principal de Samapleu (SM), l’Extension 1 de Samapleu (E1) et l’occurrence de Yorodougou (Yo). Il comprend des horizons de webstérites, péridotites, chromitites, norites, gabbro-norites. Ces horizons (épaisseur cumulée de 80 à 200 m) sont inclinés de 70 à 80° vers le SE ; présentent une zonation concentrique, qui sont autant de caractéristiques d’un dyke ; un enracinement à plus de 600 m à partir de la surface avec une jonction des intrusions (SM, E1) plus en profondeur. Les contacts avec l’encaissant gneissique (localement site E1) sont marqués par une zone hybride (condition P = 7,5±1Kbar et T = 850°C ± 100°C) interprétées comme le résultat d'un métamorphisme de contact lors de la mise en place de l’intrusion en base de croûte à environ 22 km de profondeur. Les gneiss et granulites du socle, tout comme les faciès de la zone hybride, préservent des âges archéens (~2,78 Ga, U-Pb sur zircon). Des cristaux de rutile observés dans la zone hybride révèlent un âge U-Pb de 2,09 Ga interprété comme l'âge du métamorphisme de contact et donc de la mise en place de l'intrusion.La minéralisation en Ni-Cu (essentiellement disséminée avec des veines sulfurées subverticales semi-massives à massives) est composée de pentlandite, chalcopyrite, pyrrhotite, rarement pyrite. La texture des sulfures varie de matricielle, en filets, en gouttelettes, ou brèchique. Les réserves estimées des dépôts de Samapleu (SM et E1) font plus de 40 millions de tonnes à une teneur moyenne de 0,25% Ni et 0,22% Cu dans la partie supérieure des intrusions (Sama Nickel-CI, Août 2013). Des MGP riches en palladium (Pd) sont associés aux sulfures et plusieurs bandelettes de chromite sont également présentes. Ces observations suggèrent un liquide sulfuré immiscible formé à partir du liquide silicaté initial consécutivement à la saturation en soufre du système. Ces sulfures d’origine essentiellement mantellique ont été probablement formés par injection de plusieurs magmas. Cependant une partie de ces sulfures aurait pu se former par l’assimilation des roches granulitiques encaissantes.La composition du liquide parent révèle une composition de basalte à forte teneur en MgO et faible teneur en Ti et suggère que les intrusions de Samapleu se sont formées par fusion du manteau supérieur sous l’influence d'un panache mantellique. Ainsi, lors de leurs remontées, le magma a assimilé les roches granulites encaissantes environnantes. / The Yacouba layered complex intrudes the archean (3.6-2.78 Ga) Man field in the Biankouma-Sipilou area, western Ivory Coast. In Samapleu area, the complex is composed of three entities; Samapleu Main (SM); Samapleu Extension 1 (E1) and Yorodougou (Yo). It includes websterites, peridotites, chromitites, norites, gabbro-norites horizons. These horizons (total thickness of 80 to 200 m) inclined at 70-80° to the SE; arranged symmetrically with mafic layers at the center and ultramafic layers at both margins, are features of a dyke ; show a root more than 600 m from the surface with a junction intrusion (SM, E1) in more depth.At the E1 site, contacts of intrusions with the country rock gneiss are characterized by a hybrid zone (condition P = 7.5±1Kbar and T = 850°C ± 100°C) attributed to contact metamorphism during intrusion of the complex in the lower crust at a depth of about 22 km. Zircons in country rock gneisses and granulites, as well as in the hybrid facies, yield archean ages of ~ 2.78 Ga. Rutiles in the hybrid zone give a U-Pb age of 2.09 Ga, which is interpreted as the age of contact metamorphism and emplacement of the intrusion.The Ni-Cu mineralization (disseminated mainly with subvertical and semi-massive to massive sulfide veins) is composed of pentlandite, chalcopyrite, pyrrhotite and rare pyrite. The SM and E1 sites contain Ni and Cu sulfide deposit with reserves estimated as more than 40 million tons grading 0.25% Ni and 0.22% Cu in the upper portion (Sama Nickel-CI, August 2013). The sulfide textures range from matrix ore, net-textured, droplets or breccia textures. Zones enriched in PGM, particularly Pd, are associated with the sulfides and several chromite bands are also present. These observations suggest that an immiscible sulfide liquid formed from a parental silicate liquid and percolated through the crystal pile. These sulfides mainly mantle origin were probably formed by injecting several magmas. However few of these sulfides may have formed by the assimilation of country rocks.The parental melt composition has a basalt rich MgO and low Ti and suggest Samapleu intrusions were formed by melting of the upper mantle under the influence of a mantle plume. Thus, during its ascent, magma has assimilated the granulites country rocks.
|
Page generated in 0.0251 seconds