<p>Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsom</p><p><em>piss, <em>skit och <em>röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning. Andersson (1985:35) konstaterar att många människor har orden i sitt register och att det i sig inte är något fult, men när de kommer till yttrande och användning betraktas de av många som fula. Lindström (2002:176) menar, liksom Andersson, att det inte är ord eller språk i sig som är fult utan dess faktiska betydelser. Ord som exempelvis <em>balle eller <em>knulla tycker nog många är opassande ord, medan <em>knalle och <em>bulla antagligen inte väcker lika mycket uppmärksamhet. Trots ordens lika ljud och utformning uppfattas de på skilda sätt. Fulheten handlar således inte om ordens form utan om deras innehåll. </em></em></em></em></em></em></em></p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-3902 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Lindelöf, Carin, Lindqvist, Sara |
| Publisher | Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Halmstad University, School of Teacher Education (LUT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds