Personal på Högskolan i Gävle tycks periodvis uppleva dålig komfort ikontorsrummen på södersidan i skolans gamla kasernbyggnader. En undersökninggjordes därför på högskolan i april månad i tre kontor, ett med fönsterhuvudsakligen i norrläge och två med fönster huvudsakligen i söderläge. Syftet varatt kartlägga den termiska komforten och luftkvaliteten i de olika väderstrecken ochjämföra med gällande rekommendationer, bland annat genom att beräkna PMV vidolika tillfällen. Vidare undersöktes potentiella samband mellan ute- och inneklimatsamt tunna gardiners inverkan på termostat, värmeflöde och komfort. Den undersökta byggnaden är en äldre stenbyggnad med ovanligt välisoleradefönster och termostatstyrda, vätskeburna radiatorer. Byggnaden har FTX-ventilationmed ett till- och ett överluftsdon i varje kontorsrum. Mätningarna utfördes meddataloggrar som mätte lufttemperatur, relativ luftfuktighet och koldioxidhalt. I tvåav rummen mättes även globtemperatur. Utöver det mättes lufthastighet på tre olikahöjder i två av rummen samt ventilationsflödet i samtliga rum. Resultatet visade att inomhus- och utomhustemperatur har en relativt högkorrelation. Relativa luftfuktigheten var nästan alltid högst i norrläge, men i samtligarum var den låg – lägre än vad som rekommenderas i riktlinjerna. Soligt väderpåverkade temperatur och relativ luftfuktighet inomhus mest av alla vädervariabler,men personnärvaro och ventilation påverkade mer än utomhusklimatet. Kontor isöderläge hade som förväntat högre temperatur än i norrläge, och översteg deriktlinjer som finns för temperatur i kontor. Som följd av detta blev PMV högre isöderläge, tillfälligt högre än komfortgränsen 0,5, med ett högsta värde på 1,41. Kontoret i norrläge höll sig vid de undersökta tillfällena inom intervallet föraccepterat PMV med ett lägsta värde på -0,35. Detta tyder på att värme i söderlägeär ett större problem än kyla i norrläge. Lufthastigheterna blev låga i bådaväderstrecken. Ventilationsflödena visade sig vara 2/3 av det projekterade värdet,men ändå låg koldioxidhalten på en acceptabel nivå enligt riktlinjer. Gardiner påverkade komforten mer i söderläge än norrläge, men påverkade intetillräckligt mycket för att komma ner i en acceptabel komfortnivå vilket kan bero påatt de var av mycket tunt material. Det var svårt att se tydlig gardinpåverkan påtermostaten, men fråndragna gardiner kan leda till att termostaten reagerar påtemperaturökningar i ett rum snabbare. Däremot påverkades värmeflödet tydligaregenom fönstret av gardinerna. Skillnaden i värmeflödet vid för- och fråndragnagardiner blev 4,1 W. / Employees at University of Gävle seem to periodically experience suboptimalcomfort in south facing offices in the school’s old barrack buildings. Therefore, acase study was conducted in April in three offices, one facing north and two facingsouth. The aim of the study was to map the thermal comfort and air quality in thedifferent directions and compare these to the existing recommendations, includingcalculating PMV at different times. A potential correlation between out- and indoorclimate was also examined, as well as the effect of thin curtains on the thermostat, heat flux and comfort. The University of Gävle is an old brick building with unusually well insulatingwindows and thermostatically regulated, waterborne radiators. The building hasmechanical ventilation with heat recovery, and each office has one supply and oneover-air diffuser. The measurements were made with data loggers that measured airtemperature, relative humidity and carbon dioxide. The globe temperature was alsomeasured in two of the rooms. The air velocity on three heights was measured aswell in two of the offices and the ventilation flow was measured in all the rooms. The result showed that indoor- and outdoor temperature have a relatively highcorrelation. The relative humidity was almost always higher in the north facingoffice, but in all the rooms it was low – lower than the recommended guidelines.Sunny weather affected the indoor temperature and relative humidity the most of allthe weather variables, but presence of people and ventilation affected more than theoutdoor climate. South facing offices had as expected a higher temperature thannorth facing ones, and exceeded the guidelines concerning temperatures in offices.Due to that the PMV was higher in the south facing office, temporarily exceedingthe comfort limit of 0,5, with a maximum value of 1,41. The north facing office waswithin the limits during the measurements and had a minimum value of -0,35. Thisindicates that heat in the south facing office is more of a problem than coldness inthe north facing office. The air velocities were low in both directions of thebuilding. The ventilation flow turned out to be 2/3 of the intended value, but thecarbon dioxide content was still acceptable according to guidelines. Curtains influenced the comfort more in the south facing office than in the northfacing office, but they didn’t influence enough to get to an acceptable comfort level,which may be because of the very thin material. It was difficult to see a distinctinfluence from the curtains on the thermostat, but using no curtains could lead tothe thermostat responding faster to increases in temperature in a room. However,the heat flow through the window was influenced more distinctly by the curtains.The difference in heat flow when using curtains compared to no curtains was 4,1 W.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-39666 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Boström, Hanna, Lindelöw, Hanna |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Energisystem och byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds