Return to search

Psykosociala faktorer i arbets- och privatliv och dess samband med olika stressrelaterade symtom samt psykisk ohälsa bland kvinnor och män : En tvärsnittstudie - vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Aim: The aim of the study was to analyse the psychosocial factors in work- and private life and its correlation with various stress-related symptoms and ill health among employees at a faculty at the Linnaeus University. The goal was also to analyze whether there was a gender difference in these health parameters associated with a difference in psychosocial work and home conditions between women and men. Method: Data were collected through a questionnaire were the responders answered questions about demand, control and social support which emanated from Karasek's demand control model. Their professional position was determined by their pay-and educational level in accordance with the theory of the social gradient of health. Stress was measured using "SCGP scale" and mental illness with the help of the ”General Health Qestionnarie.” Two regression analyses were conducted, the first to analyze the correlation between psychosocial factors and stress-related symptoms and the other to analyze the correlation between psychosocial factors and mental ilness. Results: High demand, low control, low social support and lower professional position had a strong relationship (p<0,000)  with both stress-related symptoms ( R = 0,49) and mental illness ( R = 0,56) even after controlling for confounders.The strongest own relationship (when the overlap effects between different variables was taken into account) were found between high demands and stress-related symptoms (standardized beta 0.35) and high demands and mental illness (standardized beta 0.38). Conclusion: Due to the cross-sectional nature of the study causal inferences cannot be made. However the results showed that high demand, low control and low social support together had a strong correlation with stress-related ill-health. Furthermore, the study showed no gender differences in the psychosocial factors which is a likely explanation for the fact that there was no difference between men and women in neither stress related symptoms or mental illness. This is an important and positive finding because of the fact that the result indicates that differences in health between men and women is reduced when they have equal opportunities in work and private life. / Mål: Målet med studien var att analysera psykosociala faktorer i arbets- och privatliv och dess samband med stressrelaterad ohälsa bland de anställda på en fakultet vid Linnéuniversitetet. Målet var även att analysera huruvida det fanns en könskillnad i dessa hälsoparametrar kopplad till en skillnad i psykosociala förutsättningar mellan kvinnor och män. Metod: Data samlades in via en enkätstudie där de anställda fick svara på frågor kring krav, kontroll och socialt stöd vilka utgick från Karasek´s krav kontroll modell. Individernas plats i yrkeshierarkin avgjordes av deras lön samt utbildningsnivå i enlighet med teorin kring hälsans sociala gradient. De frågor som berörde hemarbete utgick ifrån tidigare forskning på området. Stress mättes med hjälp av ”SCGP scale”, en skala som mäter olika stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa mättes med hjälp av ”General Health Qestionnarie”. Två regressionsanalyser genomfördes, den första regressionen analyserade samband mellan psykosociala faktorer och stressrelaterade symtom och den andra regressionen analyserade samband mellan psykosociala faktorer och psykisk ohälsa. Resultat: Höga krav, låg kontroll, lågt socialt stöd samt lägre yrkesposition hade tillsammans ett starkt samband, (p <0,001) med både stressrelaterade symtom (R = 0,49) och psykisk ohälsa (R = 0,56), även efter kontroll för confounders. Det starkaste egna sambandet (när överlappningseffekter mellan olika variabler tagits hänsyn till) återfanns mellan höga krav och stressrelaterade symtom (standardiserad beta 0,35) respektive höga krav och psykisk ohälsa (standardiserad beta 0,38). Konklusion: Resultatet visade att höga krav, låg kontroll, lågt socialt stöd samt lägre plats i yrkeshierarkin tillsammans hade ett starkt samband med stressrelaterade symtom samt psykisk ohälsa. På grund av studiens tvärsnittsdesign kan dock inte orsak och verkan säkerställas. Vidare visade studien inga könsskillnader i ovannämnda psykosociala faktorer vilket är en trolig förklaring till att det inte heller fanns någon skillnad mellan kvinnor och män i stressrelaterade symtom samt psykisk ohälsa. Detta är ett viktigt och positivt fynd då resultatet indikerar på att skillnader i ohälsa mellan kvinnor och män går att utjämna genom att skapa lika förutsättningar i arbets- och privatliv.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-46489
Date January 2015
CreatorsOlsson, Avija
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds