Juvenile offenders and their paths to delinquency and norm-breaking behaviour has always been a highly relevant issue for social work. Young people are more often than before breaking the law or being a victim to different kinds of crime. When social workers use risk and protective factors in their work with these kids it is a great asset for the social worker to be able to analyse how gender and gender norms affect the juvenile offenders. Based on research made by E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) and Socialstyrelsen (2020a), young delinquent females have a higher need for psychiatric support in prevention and intervention methods. These needs of young delinquent females might be forgotten when using the standardised methods that have been developed for young delinquent men since they´re overrepresented in the crime statistics. The Swedish Socialstyrelsen does not use gender specific risk- and protective factors in their manuals. In this paper we have analysed the relation between Socialstyrelsens work and the chosen scientific studies. The question of how Socialstyrelsen will incorporate gender specific risk and protective factors in order to elaborate their future manuals, or if they will keep the gender-neutral risk and protective factors as a way of amplifying the social workers discretion still remains. / Ungdomsbrottslingar och deras vägar till brottslighet och normbrytande beteende har alltid varit en högst relevant fråga för socialt arbete. Unga människor bryter oftare än tidigare mot lagen eller utsätts för olika typer av brott. När socialarbetare använder risk- och skyddsfaktorer i sitt arbete med dessa barn är det en stor tillgång för socialsekreteraren att kunna analysera hur kön och könsnormer påverkar ungdomsbrottslingarna. Baserat på forskning gjord av E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) och Socialstyrelsen (2020a), kan vi se att unga kvinnliga lagöverträdare har ett högre behov av psykiatriskt stöd i preventions- och interventionsmetoder. Dessa behov hos unga kvinnliga lagöverträdare riskerar att bortses vid användning av standardiserade metoder som har utvecklats för unga brottsliga män. Detta eftersom att män är överrepresenterade i brottsstatistiken vilket skapat en manlig norm inom kriminalvården. Socialstyrelsen använder exempelvis inte sig av könsspecifika risk- och skyddsfaktorer i sina ordinarie metoder. I denna artikel har vi analyserat relationen mellan Socialstyrelsens arbete och de valda vetenskapliga studierna. Frågan om hur Socialstyrelsen kommer att införliva könsspecifika risk- och skyddsfaktorer för att utarbeta sina framtida manualer, eller om de kommer att behålla de könsneutrala risk- och skyddsfaktorerna som ett sätt att förstärka socialarbetarnas handlingsutrymme kvarstår.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52462 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Olsson, Malin, Agger, Selma |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete (SA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0064 seconds