UAS has been become a very popular tool in surveying and evaluation of the systems measurement uncertainties are necessary. The most common method for georeferencing UAS data is to use ground control points (GCP) in order to use them in block adjustment. In recent years’ new techniques for direct georeferencing with UAS have been presented, which in theory means that the position of the UAS can be determined accurately enough and therefore GCP’s can be excluded. This study evaluates uncertainties of the UAS Freya from SmartPlanes that don’t need GCP’s for georeferencing. The technique applied in the evaluation is based on Post Processed Kinematic (PPK) for coordinate determination of the UAS, which means that the collected GNSS data can be post processed using a reference station. The test area was a 280 x 320 m block in the north end of Gävle airport, Sweden. Each flight is conducted in two orthogonal blocks and evaluated in three different ways against the 16 GCP. The altitude was about 90 m for all flights. The uncertainty of the PPK-technique is tested and evaluated with three different methods to ensure both accuracy and potential use. In total five flights were assessed and evaluated with Agisoft PhotoScan against 16 GCP spread over the area. The position of each GCP’s was determined with four independent network RTK measurements. The results show that the georeferencing with the PPK-technique and block adjustment has potential to meet the uncertainties in level with indirect georeferencing using GCP. The results show very similar planimetric uncertainties, around 0,020 m in RMS, for all evaluations with the PPK-technique. The results of the uncertainty in height is more scattered where the two lowest results in a RMS under 0,015 m and the highest over 0,100 m for the difference against the 16 GCP. It is possible to achieve low uncertainties with the method without the use of GCP. For areas where establishment of GCP is not possible, using UAS equipped with PPKtechnology provides a very suitable alternative to use. The results show relatively large differences between the evaluations and in order to determine the exact cause of them, further studies are required. / Den starka teknikutvecklingen för UAS resulterar i flera nya produkter på marknaden och för att utvärdera deras mätosäkerheter krävs det kontroller av systemen. Den vanligaste metoden vid georeferering med UAS är att använda koordinatbestämda flygsignaler på marken. På senare år har metoder för direkt georeferering presenterats, vilket i teorin innebär att positionen för UAS kan bestämmas så pass noggrant att flygsignaler kan uteslutas. I denna studie utvärderas mätosäkerheter för Freya, ett UAS från SmartPlanes som med hjälp av bra positionering och blockutjämning ska kunna användas för georeferering utan flygsignalering. Systemet från Smartplanes bygger på Post Processed Kinematic (PPK) för koordinatbestämning, vilket innebär att insamlat GNSS data kan efterberäknas med korrektioner från en referensstation. Mätosäkerheten för PPK-tekniken testas och utvärderas med 3 olika metoder för att se både på mätosäkerhet samt möjlig användning. Totalt fem flygningar har utförts på ett testområde som var cirka 280x320 m och beläget i den norra delen av Gävle flygplats. Flyghöjden var kring 90 m för alla flygningar som vidare har bearbetats och utvärderats i programvaran PhotoScan från Agisoft. Kontrollen av mätosäkerheten har gjorts mot 16 spridda kontrollpunkter på marken som har positionsbestämts med fyra oberoende nätverks-RTK mätningar vardera. Varje flygning är utförd i två ortogonala block och utvärderades med fyra olika konfigurationer mot de 16 kontrollpunkterna. Resultaten visar att georeferering med hjälp av blockutjämning och PPK-tekniken har potential för att uppnå mätosäkerheter i nivå med indirekt georeferering med hjälp av stödpunkter på marken. I plan visar resultaten på väldigt jämna mätosäkerheter, kring 0,020 m i RMS, för alla utvärderingar med PPK-tekniken. Resultaten i höjd är mer spridda där de lägsta visar mätosäkerheter under 0,015 m RMS och de högsta över 0,100 m i RMS för avvikelsen mot kontrollpunkterna. Det är fullt möjligt att uppnå låga mätosäkerheter med metoden utan användning av stödpunkter. För användningsområden där stödpunkter inte kan etableras är detta UAS med PPK-tekniken ett mycket lämpligt alternativ att använda. Resultaten visar på relativt stora skillnader mellan de olika testade metoderna och för att avgöra den exakta orsaken till dem skulle vidare studier behövas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-22145 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Blomberg, Andreas |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds