Den här undersökningen gjordes för att ta reda på om svensk flyktingrapportering ändrades efter det att Sverige införde gränskontroller den 12 november 2015. Syftet var att se om rapporteringen ändrades när det politiska läget och opinionen ändrades, men även att generellt se hur flyktingrapporteringen ser ut. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning gjordes. I den kvantitativa undersökningen jämfördes 50 artiklar från september 2015 med 50 artiklar från januari 2015. Variablerna togs fram bland annat med hjälp av gestaltningsteorin och orientalism, som båda är delar av undersökningens teoretiska ramverk. Sedan undersöktes artiklarna kvalitativt genom en kombinerad diskurs- och framinganalys för att på ett djupare plan ta reda på hur flyktingfrågan och flyktingar beskrivs. Resultaten ger en indikation på att det skett en förändring mellan september 2015 och januari 2016. Flyktingarna beskrevs bland annat mer frekvent som passiva, och mer sällan som individer. Mer generellt visar resultaten att flyktingarna oftast beskrevs som en grupp utan någon identitet. Adjektiv som kan väcka identifikation användes sällan för att beskriva flyktingarna. De beskrevs istället med adjektiv som ensamkommande och asylsökande. Den mest förekommande benämningen på flyktingar var just ordet flyktingar, följt av flyktingbarn och asylsökande. Flyktingarna beskrivs ofta som passiva i artiklarna, och de citeras sällan. De som citeras mest i artiklarna är myndighetspersoner och politiker. Dessa resultat pekar på att svenska journalister, omedvetet eller medvetet, skapar en bild av verkligheten där orientalismens mönster av världen finns kvar. Det skapas en gräns mellan ”vi svenskar” och ”de där flyktingarna”. Denna gräns förstärktes efter gränskontrollernas införande. / The aim of this study was to find out whether Swedish news reports on refugees changed after border controls were enforced on the 12th of November 2015, and thereby investigate if the changed political policies had any effect in the news reporting. Another aim was to study the general patterns in the news. Both qualitative and quantitative researches were made. Regarding the quantitative research, 50 articles from September 2015 were compared with 50 articles from January 2016. The variables were designed by means of framing theory and orientalism, both being parts of the theory framework of this study. Then the articles were analyzed qualitatively with a combined discourse and framing analysis to find out on a deeper level how refugees and the refugee situation in Sweden were described. The results indicate that there has been a change in the reporting between September 2015 and January 2016. The refugees were more frequently described as passive, and more seldom as individuals. More general, the results illustrated that, in most cases, refugees are described as a group without an identity. Identity-generating adjectives were sporadically used to describe them. Instead, they were associated to adjectives like ensamkommande (unaccompanied) and asylsökande (~asylum seeker). The most common word to describe refugees was flyktingar (refugees), followed by flyktingbarn (refugee children) and asylsökande (asylum seekers). Most frequently quoted people in the articles were government officials as well as politicians. These results indicate that Swedish journalists, consciously or not, are creating a picture of the world were the lines of orientalism still persist. A demarcation line between “us swedes” and “those refugees” is created. This line became more distinct after border controls were enforced.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-31940 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Wiberg, Natalie |
| Publisher | Södertörns högskola, Journalistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds