Närmare 80 000 förorenade områden beräknas det finnas i Sverige. Antropogena aktiviteter är en betydande anledning till att dessa områden finns. Glastillverkning har exempelvis varit en stor utsläppskälla av olika tungmetaller såsom As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb då detta är ämnen som använts för att ge glas sina rätta egenskaper. Kalmar och Kronobergs län har haft många aktiva glasbruk som bidragit till föroreningar runt om i länen. Dessa områden behöver saneras och det finns olika metoder för att göra detta, bland annat kan man använda växter för att ta upp tungmetaller. Syftet med rapporten är att undersöka om de naturligt vattenlevande växterna i vattendragen tar upp tungmetaller i så pass hög grad att de kan användas för att rena förorenade våtmarker från tungmetaller. Sex stycken vattenlevande kärlväxter (Lysimachia thyrsiflora, Sagittaria sagittifolia, Phragmites australis, Glyceria maxima, Carex nigra och Equisitum fluviatile) samlades in, tillsammans med vatten- och sedimentprover, vid Orrefors, Ljungbyån (kontaminerat område) och Läen (kontrollplats) och tungmetallarhalter (As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb) analyserades. Med hjälp av statistiska test och BCF (Bioaccumulation factor) visade det sig att E. fluviatile, P. australis och L. thyrisflora var de växtarter som var bäst lämpade att använda för fytoremediering av de mest aktuella tungmetallerna Cd, Pb i Ljungbyån.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-116070 |
Date | January 2022 |
Creators | Winte, Moa |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds