Bakgrund: Desinformation kring vaccination kan leda till ökad misstro mot hälsomyndigheter och undergräva folkhälsoresponsen. Vaccintveksamhet bland medicinsk personal är särskilt problematiskt då de ofta ses av allmänheten som medicinskt sakkunniga, och deras inställning till vaccinet kan avsevärt bidra till allmänhetens vaccinationsvilja. Att undersöka vaccinationsviljan och dess faktorer är relevant för att kunna hitta strategier för att främja vaccinationstäckningen. Syfte: Att beskriva vaccinationsvilja hos olika professioner inom vården samt vilka faktorer som påverkat den individuella vaccinationsviljan. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes utifrån ett snöbollsurval. Sammanfattningsvis deltog totalt 5 sjuksköterskor, 2 undersköterskor och 2 medicinska sekreterare i studien, samtliga verksamma på sjukhus. Som metod för analys av det insamlade materialet valdes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vaccinationsvilja är beroende av faktorer som etnicitet, yrkesroll, politisk tillhörighet, kunskapsnivå om svårighetsgraden av Covid-19 och vaccinets effektivitet. Vaccinationsbeslut förknippas med etisk stress och en känsla av tvång och otrygghet. Myndigheterna anses inte vara transparanta i sin kommunikation och det finns en stor oro i att delar av viktig information utelämnas. De som vaccinerat sig gjorde det av solidaritet, för att bidra till pandemins slut och för att de ville skydda sina patienter, sin familj och sina vänner. Bruket av sociala medier har ökat under pandemin, för att hålla kontakt med vänner och familj, men även för att hitta hälsoinformation. Slutsats: Kunskap kring vaccin och hur de fungerar är inte en självklar del av utbildningen bland de professioner som deltog i studien. Vårdpersonal måste ges kunskaper för att tryggt och faktabaserat kunna diskutera denna viktiga fråga med patienter då rekommendationer kring vaccin måste tydliggöras. Eftersom informationen ska tas emot av människor med stora variationer i ålder, utbildning och förkunskaper kan det vara lämpligt att skala ner den biomedicinska utbildningsstrategin och istället rikta in hälsokommunikationen på en kulturell och politisk bakgrund för att diskutera hälsofrämjande åtgärder som vaccination. / Background: Misinformation about vaccination can lead to increased mistrust of health authorities and undermine the public health response. Vaccinehesitancy among medical staff is particularly problematic as they are often seen by the public as medical experts, and their attitude to the vaccine can significantly contribute to the public's willingness to get vaccinated. Examining the willingness to get vaccinated and its factors is relevant in order to be able to find strategies to promote vaccination coverage. Aim: To describe the willingness to get vaccinated against Covid-19 among different professions in healthcare and what factors have influenced their determination to get vaccinated. Method: Semi-structured interviews were conducted based on a snowball selection. In summary, a total of 5 nurses, 2 assistant nurses and 2 medical secretaries participated in the study, all active in hospitals. Qualitative content analysis was chosen as the method for analysis of the collected material. Results: Acceptance of vaccines depends on factors such as ethnicity, professional role, political affiliation, level of knowledge about the severity of Covid-19 and the vaccine's effectiveness. Vaccination decisions are associated with ethical stress, coercion and insecurity. The authorities are not considered to be transparent in their communication and there is great concern that parts of important information are omitted. Those who accepted the vaccine did so out of solidarity, to help end the pandemic and to protect their patients, family and friends. The use of social media has increased during the pandemic, to keep in touch with friends and family, but also to find health information. Conclusion: Knowledge about vaccines and how they work is not an obvious part of the education among the professions that participated in the study. Nursing staff must be given knowledge to be able to safely and fact-based discuss this important issue with patients as recommendations regarding vaccines must be clarified. As the information is to be received by people with large variations in age, education and prior knowledge, it may be appropriate to scale down the biomedical education strategy and instead focus health communication on a cultural and political background to discuss health promotion measures such as vaccination.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21124 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Näslund, Petra |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds