Bakgrund: Desinformation kring vaccination kan leda till ökad misstro mot hälsomyndigheter och undergräva folkhälsoresponsen. Vaccintveksamhet bland medicinsk personal är särskilt problematiskt då de ofta ses av allmänheten som medicinskt sakkunniga, och deras inställning till vaccinet kan avsevärt bidra till allmänhetens vaccinationsvilja. Att undersöka vaccinationsviljan och dess faktorer är relevant för att kunna hitta strategier för att främja vaccinationstäckningen. Syfte: Att beskriva vaccinationsvilja hos olika professioner inom vården samt vilka faktorer som påverkat den individuella vaccinationsviljan. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes utifrån ett snöbollsurval. Sammanfattningsvis deltog totalt 5 sjuksköterskor, 2 undersköterskor och 2 medicinska sekreterare i studien, samtliga verksamma på sjukhus. Som metod för analys av det insamlade materialet valdes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vaccinationsvilja är beroende av faktorer som etnicitet, yrkesroll, politisk tillhörighet, kunskapsnivå om svårighetsgraden av Covid-19 och vaccinets effektivitet. Vaccinationsbeslut förknippas med etisk stress och en känsla av tvång och otrygghet. Myndigheterna anses inte vara transparanta i sin kommunikation och det finns en stor oro i att delar av viktig information utelämnas. De som vaccinerat sig gjorde det av solidaritet, för att bidra till pandemins slut och för att de ville skydda sina patienter, sin familj och sina vänner. Bruket av sociala medier har ökat under pandemin, för att hålla kontakt med vänner och familj, men även för att hitta hälsoinformation. Slutsats: Kunskap kring vaccin och hur de fungerar är inte en självklar del av utbildningen bland de professioner som deltog i studien. Vårdpersonal måste ges kunskaper för att tryggt och faktabaserat kunna diskutera denna viktiga fråga med patienter då rekommendationer kring vaccin måste tydliggöras. Eftersom informationen ska tas emot av människor med stora variationer i ålder, utbildning och förkunskaper kan det vara lämpligt att skala ner den biomedicinska utbildningsstrategin och istället rikta in hälsokommunikationen på en kulturell och politisk bakgrund för att diskutera hälsofrämjande åtgärder som vaccination. / Background: Misinformation about vaccination can lead to increased mistrust of health authorities and undermine the public health response. Vaccinehesitancy among medical staff is particularly problematic as they are often seen by the public as medical experts, and their attitude to the vaccine can significantly contribute to the public's willingness to get vaccinated. Examining the willingness to get vaccinated and its factors is relevant in order to be able to find strategies to promote vaccination coverage. Aim: To describe the willingness to get vaccinated against Covid-19 among different professions in healthcare and what factors have influenced their determination to get vaccinated. Method: Semi-structured interviews were conducted based on a snowball selection. In summary, a total of 5 nurses, 2 assistant nurses and 2 medical secretaries participated in the study, all active in hospitals. Qualitative content analysis was chosen as the method for analysis of the collected material. Results: Acceptance of vaccines depends on factors such as ethnicity, professional role, political affiliation, level of knowledge about the severity of Covid-19 and the vaccine's effectiveness. Vaccination decisions are associated with ethical stress, coercion and insecurity. The authorities are not considered to be transparent in their communication and there is great concern that parts of important information are omitted. Those who accepted the vaccine did so out of solidarity, to help end the pandemic and to protect their patients, family and friends. The use of social media has increased during the pandemic, to keep in touch with friends and family, but also to find health information. Conclusion: Knowledge about vaccines and how they work is not an obvious part of the education among the professions that participated in the study. Nursing staff must be given knowledge to be able to safely and fact-based discuss this important issue with patients as recommendations regarding vaccines must be clarified. As the information is to be received by people with large variations in age, education and prior knowledge, it may be appropriate to scale down the biomedical education strategy and instead focus health communication on a cultural and political background to discuss health promotion measures such as vaccination.

Introduktion: Hälsokompetens är viktigt för individen för att på ett adekvat sätt kunna ta till sig hälsoinformation, bearbeta, reflektera samt omvandla kunskaperna till praktik. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, då elever oavsett bakgrund ingår i skolsystemet. Grundskolläraren har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet som sker på skolan riktat mot eleverna. Syfte: Syftet med studien var att utforska grundskollärares totala nivå av hälsokompetens och på vilket sätt nivån skiljer sig mellan variablerna i instrumentet HLS-EU-Q16. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Instrumentet HLS-EU-Q16 inkluderades i enkäten för att undersöka nivån av hälsokompetens. Rekrytering skedde via sociala medier. Frekvens och Chi2-test genomfördes. Resultat: Bland grundskollärarna (n=22) hade 90.9% en tillräcklig hälsokompetensnivå, medan 9,1 % hade problematisk hälsokompetens. Medelålder var 46.7 år och medelarbetslivserfarenhet var 16 år. Självskattat allmänt hälsotillstånd var 39.7% mycket bra, 51.6% bra, samt 9.7 någorlunda. Av deltagarna hade 35.5% en utbildning på fyra år eller mindre, och 64,5% hade över fyra års utbildning. Det fanns frågor inom instrumentet HLS-EU-Q16 som varierade. Självskattad allmänt hälsotillstånd tenderade att påverkas av ålder och utbildningsnivå. Demografiska variablerna ålder, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, utbildningsnivå samt kön kunde inte inkluderas i en sambandsanalys med utfallsvariabeln hälsokompetensindex på grund av för litet stickprov. Slutsats: Hälsokompetensnivån var hög i studiepopulationen / Introduction: A high health literacy level is important for the individual to be able to adequately absorb, process and reflect over health information, and transform health knowledge into practice. The school is an important arena for health promotive work, as students, regardless of background, are part of the Swedish school system. Primary school teachers have important roles in health promotive school interventions, when students are the target population. Aim: The study aim was to explore primary school teachers' level of health literacy and in what way the level differs between included demographic variables. Method: A cross-sectional study was conducted using a web-based survey. The instrument HLS-EU-Q16 was included in the questionnaire to examine the level of health literacy. Participants were recruited through Facebook. Results: Among primary school teachers, 90.9% had sufficient health literacy and 9.1% problematic. The average age was 46.7 years and the average work experience was 16 years. Self-rated general health condition was 39.7% very good, 51.6% good, and 9.7% reasonably. The education level among participants differed,where 35.5% had an education that were four years or less and 64.5% had over four years of education. The demographic variables age, work experience, state of health, level of education and gender could not be included in a correlation analysis with the outcome variable health literacy index due to too small sample group. Conclusion: The level of health literacy is high in the study group of primary school teachers.

I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal   Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen.   Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige.   Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses.   Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed   Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes.   Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden.   Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen.                                                    Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.