The present thesis investigates the demands for follow-ups determined within the largest four environmental certification systems in Sweden, BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad, and GreenBuilding. This study was narrowed down to only include environmental certifications of newly developed commercial constructions. Furthermore, the different problems and risks that can occur alongside follow-up demands within an environmental certification will be discussed as well as the positive effects of such a follow-up. There has been a significant increase in the classification of constructions in the last decade. Today, the majority of large construction projects undergo an environmental certification. The certification of newly developed buildings start with the planning documents and has a large impact on how buildings are constructed, built, and maintained. The certification process is often intricate and involves many different parties such as engineers, architects, and constructions workers. Demands for follow-ups will vary in both layout and scope depending on the environmental certification system after it has been commissioned. Controlling and ensuring that the project plans have been met after commissioning allow buildings to, at a greater extent, live up to expectations and classification grades. Thereby, the risk of having a misleading certification grade even in the management phase is reduced. A supervised and planned commissioning as well as demands on a new certification of the building, which confirms an acquired grade, strengthens the recognition of the building on the market. / Denna kandidatuppsats behandlar de uppföljningskrav som ställs inom Sveriges fyra största miljöcertifieringssystem; BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad och GreenBuilding. Rapporten har avgränsats till miljöcertifiering av kommersiella byggnader vid nyproduktion. Vidare behandlas olika problem och risker som kan uppstå i samband med uppföljningskrav av en miljöcertifiering, samt de positiva effekter en uppföljning bidrar till. Det har skett en betydande ökning av klassningsarbetet av byggnader det senaste decenniet, majoriteten av stora byggprojekt genomgår idag en miljöcertifiering. Certifiering av byggnader i nyproduktion utgår från projekteringshandlingar och har stor inverkan på hur byggnader konstrueras, byggs och underhålls. Certifieringsprocessen är ofta invecklad och involverar många parter såsom ingenjörer, arkitekter och byggare. Uppföljningskraven som respektive miljöcertifieringssystem ställer inom sina certifikat efter idrifttagandet varierar i både utformning och omfattning. Kontroll och säkerställning av att projekteringsvärden i drift gör att byggnader i större utsträckning lever upp till förväntningar och erhållet certifieringsbetyg. Därigenom minskar dessutom risken för att certifieringsbetyg, som kvarstår även i förvaltningsskedet, ska bli missvisande. Ett övervakat och planerat idrifttagande, samt krav på en ny certifiering av byggnader i drift som bekräftar ett erhållet betyg, stärker byggnaders erkännande på marknaden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-147369 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Danell, Jenny, Olausson, Mona |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds