<p>Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. </p><p>De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan.</p><p> Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. </p><p>I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan.</p><p>Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-863 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Lek, Terése |
| Publisher | Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Högskolan i Halmstad/Sektionen för lärarutbildning (LUT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds