Klimatet i världen förändras och de mänskliga aktiviteterna påskynda förloppet. Atmosfär och världshav blir varmare i en takt som inte anses vara naturlig. Uppvärmningen medför även stigande havsnivåer globalt. Klimatförändringarna med ökad värme och ökade nederbördsmängder som följd påverkar människors hälsa olika över jorden. I Sverige kommer också befolkningen att bli påverkad men i mindre utsträckning än i andra länder. Hälsopåverkande risker i och med klimatförändringarna är exempelvis värmeböljor, översvämningar och infektioner. Studier på klimatförändringarnas hälsopåverkan hargenomförts men det har inte genomfört så många i svensk eller nordeuropeisk kontext. För att hantera den ökade uppvärmningen så behöver utsläppen av växthusgaser minskas men samhället behöver samtidigt också anpassa sig till förändringarna. Dagens samhälle är inte anpassat till framtidens förutsättningar och på lokal nivå så har kommunen ett stort ansvar för klimatanpassning för att undvika negativa hälsokonsekvenser och risker för naturolyckor. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner beaktar risker för invånarnas hälsa i dokument om sitt klimatanpassningsarbete. Forskningsfrågorna rör vidare vilka olika typer av direkt och indirekt hälsopåverkan samt vilka sårbarhetsfaktorer relaterade till hälsa lyfts som fram i förhållande till det förändrande klimatet och hur hanteras hälsorisker i förhållande till en konceptuell modell för hälsopåverkan? Kommunerna som igår i undersökningen har valts ut genom avsiktligt urval utifrån att de finns med i SGI och MSB (2021) samt att de är av större storlek. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med ett abduktivt förhållningssätt. Empirin består av dokument rörande det kommunala klimatanpassningsarbetet, såsom klimatanpassningsplaner, från fjorton svenska kommuner där en kvalitativ innehållsanalys har använts i analysfasen. Resultatet från studien visar att hälsoriskerna i samband med klimatförändringarna tas upp i olika omfattning hos de kommuner som ingått i studien där vissa kommunala dokument tar upp mer och andra mindre. Det är främst direkt hälsopåverkan med främst värmeböljor som lyfts fram, men även översvämningar. Den indirekta hälsopåverkan som lyfts fram är främst relaterade till dricksvatten. Rörande sårbarhet är äldre och barn de sårbara grupper som är mest frekvent omnämnda och då främst i förhållande till ökad värme. Hanteringen som kommunerna nämner är åtgärder och då framförallt gentemot effekterna från värmeböljor och översvämningar. Blå-grön infrastruktur och motsvarande infrastrukturella lösningar är framträdande åtgärder mot både ökad värme och som skyfallshantering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90780 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lisstorp, Mattias |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds