De senaste åren har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhället. Allt fler organisationer upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Utgångspunkten för uppsatsen är rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan använda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpåverkan. Motivet kan också vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som många andra, också bryr sig om miljön. Att organisationen vill visa att de har samma värderingar som resten av samhället för att bli kunna bli berättigade är ett utryck för den så kallade legitimitetsprincipen. Det är den teori som studien är kopplad till. Probelemet som undersökts är om hållbarhetsredovisningens utveckling kan förklaras med hjälp av legitimitetsprincipen. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet som undersökts är Volvokoncernens och Toyotakoncernens alla hållbarhetsredovisningar som givits ut. Rapporternas utformning och innehåll har granskats samt hur de har utvecklats och förändrats under åren. Anledningen till att bilbranschen har studerats är att den påverkar miljön negativt på flera områden. Volvo gav ut sin första hållbarhetsredovisning 1991. De första rapporterna behandlade företagets miljöpåverkan främst i form av skadliga utsläpp. Med tiden utvidgades redogörelsen till att också innehålla information om miljömål och om bolagets sociala ansvar. Toyota publicerade sin första hållbarhetsredovisning 1999. Företaget började med att beskriva sitt miljöarbete kring koldioxid, farligt avfall och återvinning. Efter några år valde de att också ta upp de sociala aspekterna i verksamheten. Jämförelsen av företagens alla rapporter visar att flera av de miljömål som satts upp har uppnåts och utvärderats. Det innebär att redovisningen kan ses som ett styrmedel i bolaget. Studien visar också att de största utvecklingsstegen i rapporteringen föregås av inrättattandet av internationella kommissioner och globala miljödiskussioner. Samhällsdebatten har alltså påverkat företagens sätt att redovisa. Eftersom organisationerna följt samhällets rådande värderingar kan hållbarhetsredovisningens utveckling delvis förklaras med hjälp av legitimitetsteorin.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-19514 |
| Date | January 2009 |
| Creators | He, Annie, Jansson, Victoria |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; 2009KF30 |
Page generated in 0.0031 seconds