Denna studie har haft som syfte att undersöka och analysera traditionella könsmönsters påverkan på unga kvinnors upplevda utbildningsbehov. För att uppfylla syftet har studien avsett att besvara följande frågeställningar: Varför upplever unga kvinnor ett utbildningsbehov efter gymnasiet? Hur kan unga kvinnors utbildningsval i gymnasiet förstås och diskuteras utifrån ett genusperspektiv? Hur kan unga kvinnors investering i högre utbildning förstås och diskuteras utifrån ett klassperspektiv? För att uppfylla syftet har studien tagit avstamp från den kvalitativa ansatsen och detta för att söka djupare förståelse för det studerade fenomenet. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av ett målinriktat urval med följande kriterier: (1) kvinnor, (2) åldersspann mellan 20 och 30 år, (3) påbörjat en högre utbildning, (4) Universitets- och högskoleutbildning 3 år eller längre. Studiens resultat visade på hur samtliga respondenter hade valt ”typiskt” kvinnodominerande programval på gymnasiet. Ett val som främst baserades på en vana och trygghet. Valet av program resulterade sedan i en upplevd missnöjdhet kring den arbetssituation de hamnade i efter gymnasiet. Denna missnöjdhet berodde främst på låga löner, dåliga arbetstider och begränsat inflytande över arbetets utförande. Av resultatet att tyda kan unga kvinnors utbildningsval genom ett genusperspektiv förstås som den konsekvens av att kvinnor och män socialiseras in i olika utbildningar och yrken på grund av deras kön. Mot bakgrund till detta såg respondenterna därför den högre utbildningen som ett verktyg i deras längtan efter en mer önskvärd framtid. Vidare kan man av resultatet tyda hur unga kvinnors investering i högre utbildning ur ett klassperspektiv kan förstås genom att den högre utbildningen anses inneha ett högt symboliskt värde. Ett värde som kvinnorna kan investera i för att höja sitt kulturella kapital och på så sätt öka tillgångarna av vinster och fördelar i framtiden efter deras avklarade utbildning. / The purpose of this study was to investigate and analyze the impact of traditional gender patterns on young women's perceived educational needs. To fulfill the purpose, the study was intended to answer the questions: Why do young women experience a need for education after high school? How can young women's educational choices in high school be understood and discussed from a gender perspective? How can young women invest in higher education understood and discussed from a class perspective? To fulfill the purpose, the study has taken its starting point in the qualitative approach and this in order to seek a deeper understanding of the studied phenomenon. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews. The selection of respondents was made through a targeted one with the following criteria: (1) women, (2) age range between 20 and 30 years, (3) has started higher education, (4) University and college education 3 years or longer. The results of the study showed that all respondents had chosen "typical" female-dominant program choices in high school. A choice that was mainly based on habit and security. The choice of program then resulted in a perceived dissatisfaction with the work situation they ended up in after high school. This dissatisfaction was mainly based on low wages, poor working hours and generally limited impact at work. From the results to be interpreted, young women's educational choices through a gender perspective can be understood as the consequence of women and men being socialized into different educations and professions because of their gender. Against this background, the respondents therefore saw higher education as a tool in their longing for a more desirable future. Furthermore, the results can indicate how young women's investment in higher education from a class perspective can be understood by the fact that higher education is considered to have a high symbolic value. A value that women can invest in to increase their cultural capital and thus increase the assets of profits and benefits in the future after their completed education.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85909 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Sundman, Hanna |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds