Ungdomars försämrade psykiska hälsa är ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomars sociala kapital kan ses som en hälsotillgång samt att skyddsfaktorer, som familj och vänner, har betydelse för den psykiska hälsan. Distriktsköterskor i elevhälsan har en viktig roll i att arbeta med individens friskfaktorer för att främja den psykiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital, såsom socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet bland flickor och pojkar i åldern 14-16 år. Tvärsnittsstudien genomfördes i en mindre stad i sydvästra Sverige. Total deltog 461 stycken ungdomar i åldrarna 14-16 år. Data om den självskattade psykiska hälsan och uppfattningen om socialt nätverk, den sociala förmågan och känslan av tillhörighet samlades in med hjälp av mätinstrumentet Minneapolis Manchester Life of Quality (MMQL). Både flickor och pojkar skattade psykisk hälsa och socialt kapital högt. Det fanns inget tydligt samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital i form av socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet. Socialt kapital skulle kunna belysas som en hälsotillgång av distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs fler longitudinella studier för att få mer kunskap om effekten av socialt kapital på psykisk hälsa, samt vilken roll sociala medier har i ungdomars sociala kapital. / The increasing mental health issues among adolescent in Sweden is a major public health issue. Research shows that the social capital of young people can be seen as a health source, and that protection factors, such as family and friends, have an impact on mental health . District nurses in school health service have an important role in their work with individual's health factor to promote the mental health. The aim of this study was to describe whether there is a relationship between mental health and social capital, as social network, social ability and sense of belonging among girls and boys aged 14-16 years. The cross-sectional study was performed in a smaller town in southwest of Sweden. A sample of 461 adolescents aged 14-16 years participated. Data for the self-rated mental health and the perception of social network, social ability and sense of belonging were collected from the instrument Minneapolis Manchester Quality of Life (MMQL). Both girls and boys rated their mental health and social capital high. There was no clear connection between mental health and social capital, in forms of social network, social ability and sense of belonging. Social capital could be highlighted as a health addiction by the district nurse in health promotion. More longitudinal studies are needed to gain more knowledge about the effect of social capital on mental health, as well as the role of social media in youth social capital.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-36181 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Andersson, Marie, Motin, Helena |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds