Värmelära upplevs ofta som ett abstrakt område i gymnasiefysiken och elever tenderar att tolka känseln som en termometer. Värmelära kan därmed bli en tuff utmaning för många elever. Genom att introducera värmekameror i undervisningen ges elever möjligheten att se annars osynliga värmefenomen. Eftersom värmekameran inte ännu blivit etablerad i undervisningen finns det ett intresse att studera elevernas interaktion med värmekameran. Syftet med studien är att undersöka hur interaktionen ser ut och hur värmekameran kan hjälpa elever i begreppsbildandet av värmerelaterade fenomen. Denna studie har gjorts på ca 140 elever som går sitt första år på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i Mellansverige. Eleverna fick utföra en laboration designad enligt prediction-observation-explanation-metoden. Laborationen innehöll tre stationer där de centrala begreppen var värmeledning, stöt och friktion. Eleverna använde en värmekamera som hjälpmedel för att förklara de olika fenomenen. Elevernas interaktioner vid laborationen dokumenterades med video- och ljudupptagning i syfte att ge grund för en kvalitativ analys. Analysen av materialet kom att handla om tre delar: hur eleverna resonerar kring värmeledning, respektive friktion och stöt, och hur värmekameran kan stimulera det kreativa tänkandet hos eleverna. Det visade sig att många elevgrupper kom långt i det makroskopiska och en bra bit i det mikroskopiska resonemanget kring värmeledning genom att tillämpa en modell av fria elektroner i metall de hade lärt sig från kemin. De flesta grupperna hade svårt att resonera kring energiomvandlingar vid stöt både på en makroskopisk och mikroskopisk nivå. Det kreativa undersökandet resulterade i en röra. Värmekameran lockar elevernas nyfikenhet, ger ”disciplinary affordance” och stimulerar dem till ”instant inquiry”. När eleverna gick utanför instruktionerna och bedrev egna undersökningar resulterade det i en röra då de prioriterade bort sina nykonstruerade hypoteser. / Thermodynamics is often perceived as an abstract field in secondary school physics. Thermodynamics can thus be a tough challenge for many students. By including thermal imaging cameras in teaching, students are given the opportunity to see otherwise invisible thermal phenomena. Since the infrared camera has not yet been established in teaching, there is an interest in studying the interaction between students and the thermal imaging camera. The purpose of this study is to investigate the interaction between student and the infrared camera and to see how the infrared camera can help students in the conceptual formation of heat-related phenomena. The study included about 140 students attending their first year on the science program at an upper secondary school in central Sweden. The students had to perform laboratory experiments designed according to the prediction-observation-explanation method. The laboratory experiments consisted of three stations where the key concepts were heat conduction, collision and friction. Students took help of an infrared camera to explain the various phenomena. The students' interactions at the lab were documented with video and audio recording in order to set the basis of a qualitative analysis. The analysis of the material consisted of three parts: how students reason concerning heat conduction, their reasoning concerning dissipative processes as friction and collision, and how the infrared camera can stimulate the students' creative thinking. Many student groups were successful in the macroscopic and quite successful in the microscopic reasoning regarding heat conduction by applying a model of free electrons in the metal which they had learned in chemistry class. Other studies have shown that students find it hard explaining heat conduction and that they tend to interpret the physical touch as a thermometer. The group that examined friction and collision found it difficult explaining the transformation from kinetic energy into thermal energy in collision at both the macroscopic and microscopic level. The creative investigation resulted in a mess. The infrared camera attracts students' curiosity, gives ”disciplinary affordance” and stimulates them to ”instant inquiry”. When the students went beyond their instructions and conducted own investigations it resulted in a mess when they prioritized away the recently created hypotheses.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-322206 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Torstensson, Anton |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för fysik och astronomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | FYSAST ; FYSKAND1079 |
Page generated in 0.0031 seconds