<p>Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor. Jag valde att övergripande i uppsatsen använda ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analysbegreppen familjevårdsprincipen, genus och rättsprincipen samt en strukturell vinkling. Socialsekreterarna rapporterade att de kommit i kontakt med 63 flickor utsatta för våld i hemmet och av dem rapporterades 21 vara utsatta för hedersrelaterat våld. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna särskiljde det hedersrelaterade våldet med ord som kontroll, kultur, rykten och uppfostran. Det fanns ingen generell linje för ordens betydelse utan de tolkades på olika sätt. Något som tydde på att det fanns en osäkerhet i vad begreppet hedersrelaterat betydde för de intervjuade socialsekreterarna.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-659 |
Date | January 2004 |
Creators | Olofsson, Maria |
Publisher | Stockholm University, Department of Social Work |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds