Return to search

Hur framställs en person som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck? : En jämförande kvalitativ studie om hur personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck framställs i tidskriften Socionomen år 2002 och år 2018.

Efter morden på Pela Atroshi, 1999, och Fadime Sahindal, 2002, dominerade en samhällelig debatt där personer som var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck framställdes utifrån stereotypa föreställningar om framförallt kultur och etnicitet. På senare år har den kulturella framställningen av personen som är utsatt dock kritiserats, där ett intersektionellt förhållningssätt istället förespråkats. I samband med debatten om hedersrelaterat våld och förtryck har även socialtjänstens arbete och kunskapsbrist ifrågasatts. Syftet med studien är att jämföra artiklar som berör hedersrelaterat våld och förtryck ur tidskriften Socionomen från år 2002 respektive år 2018 för att dels beskriva hur en person som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck framställs, dels att diskutera framställningarna i relation till makt, kunskap och hegemoni. Materialinsamlingen skedde genom ett målstyrt urval där tolv artiklar tillslut valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Urvalet analyserades sedan utifrån ett kodningsschema där riktad innehållsanalys och intersektionell teori användes som utgångspunkt. Studiens resultat visar att det finns skillnader och likheter mellan framställningen av en person som är utsatt från år 2002 och från år 2018 i form av att personen framställs främst som “invandrarflickan” i artiklarna från 2002 och främst som mer neutralt som “den enskilde” eller “våldsutsatt person” i artiklarna från 2018. Resultatet visar även att en framställning av personen som svag, passiv och problematisk, år 2002, har gått till en mer splittrad framställning av personen där hen beskrivs som mer komplex, och med problem som det svenska hjälpsystemet bör ta tag i. Utifrån en analys av framställningarna utifrån makt, kunskap och hegemoni går det också att förstå hur kunskap som produceras i tidskriften Socionomen är producerad av överordnade grupper med makt vilket kan bidra till upprätthållande av maktstrukturer. Hegemoniska gruppers kunskap kan också framstå som självklar där en person som är utsatt kan börja se sig själv som “den Andre”.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-384689
Date January 2019
CreatorsSkagerfält, Vilda, Forsberg, Frida
PublisherUppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0026 seconds