Abstract Background Home economics is a compulsory subject in compulsory school Recipes areused in the teatching of Home economics and based on its syllabus, students makecomparisons and calculations of quantities when cooking and baking and create their ownrecipes. Previous research has shown that students need to have factual knowledge and familiarity in their subject language, but also mathematical prior knowledge to be able touse recepies practically and theoretically. Aim The aim of our study is to investigate how students in year nine experience andreason about different types of recipes in Home economics. Method The study was conducted through a qualitative interview study, which gave adeeper understanding of our questions about how students experience and reason aboutrecipes. The sample of informants were students in year nine, at two different school insouth of Sweden. Eight informants were interviewed individually. A qualitative contentanalysis was used in the analysis process. Results Based on our collected material, five separaten categories were created; clarityand structure, number and calculations, subjekt- specific language, digitization endexternal factors that effect the use of recepies. The analysis of the different catagoriesshows a certain consistency among alla informants, mainly with regard to the design ofthe recipe. Clarity and structure were inportant for the informants, were a good recipeshould have clear steps to follow and not have too much text. The results also showed difficulties when it comes to the subjekt specific language and arithmetic in a recipe. Conclusion There is no perfect recipe. The common denominator among the informantswas that the recipes should be clear, but preferences regarding choice and design varied. / Sammanfattning Bakgrund Hem – och konsumentkunskap är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Recept används i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och utifrån ämnets kursplan ska eleverna göra jämförelser och beräkningar av mängder vid matlagning och bakning samt skapa egna recept. Tidigare forskning har visat att eleverna behöver ha faktakunskap och förtrogenhet i ämnesspråket, men även matematiska förkunskaper för att praktiskt och teoretiskt kunna använda sig av recept. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever och resonerar kring olika typer av recept i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie vilket gav en djupare förståelse på våra frågor kring hur eleverna upplever och resonerar kring recept. Urvalet av informanter var elever i årskurs nio, på två olika skolor i södra Sverige. Åtta informanter blev intervjuade individuellt. I analysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån vårt insamlade material skapades fem separata kategorier; tydlighet och struktur, siffertal och beräkningar, ämnesspecifikt språk, digitalisering och externa faktorer som påverkar receptanvändningen. Analysen av de olika kategorierna visar på en viss samstämmighet bland samtliga informanter när det gäller receptets utformning. Tydlighet och struktur var viktigt för informanterna, där ett bra recept ska ha tydliga steg att följa och inte ha för mycket text. Resultatet visade även på svårigheter när det kommer till det ämnesspecifika språket och aritmetiken som ingår i ett recept. Slutsats Det finns inget perfekt recept. Den gemensamma nämnaren bland informanterna var att recepten skulle vara tydliga men preferenser kring val och utformning varierade.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-196553 |
Date | January 2022 |
Creators | Johansson, Yvonne, Svanström, Helene |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds