Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen. Attityden till FaR® som metod tycktes vara positiv och man hade tillräcklig kunskap för att förskriva, däremot verkade man inte anse att FaR® passar de aktuella patientgrupperna. Slutligen ansåg en majoritet av respondenterna att det organisatoriska stödet i form av riktlinjer, planering och utveckling av det lokala arbetet saknades. Slutsatsen är att fortsatta insatser är nödvändiga för att undvika att implementerings-processen avstannar. Resultaten pekade på tre viktiga faktorer att beakta i det fortsatta implementeringsarbetet: tillämpning i det dagliga arbetet, personalens attityd och motivation att förskriva FaR® samt behovet av en stödjande organisation.   Nyckelord: Implementering, Fysisk aktivitet på recept (FaR®), Inställning, Kunskap, Samordning.

Denna rapport är en jämförande studie om hur möbelvaxer påverkas av inre och yttre faktorer, hur resultatet påverkas av till exempel vilket vax, lösningsmedel eller harts som används i en vaxblandning. Samt hur det i sin tur påverkar hur pass tålig vaxblandningen är för yttre påverkan i form av vatten, alkohol och värme. På marknaden finns idag en uppsjö av möbelvaxer, vissa med mer eller mindre ofullständiga innehållsdeklarationer, vilket har gjort mig frustrerad ett flertal gånger då man inom konservatorsyrket gärna vill kunna härleda materialen man arbetar med. Därför har jag här tagit reda på om det går att göra enkla, användbara och miljövänligare vaxer själv. Jag har i denna rapport valt att insamla olika vaxrecept från vitt skilda källor för att sedan tillverka dem och testa dem för ovan nämnda påfrestningar och kartlägga vilket recept som lämpar sig till olika ändamål. Resultaten i denna rapport har legat till grund för min sammanställning i boken Vax – en receptbok för möbler och kulturvård (2013).

Rörelse har alltid varit ett viktigt beteende för människan och det finns vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet främjar hälsa, förebygger sjukdom och förbättrar livskvaliteten. Fysisk aktivitet på recept är en arbetsmetod som kan användas av hälso- och sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Metoden riktar sig till personer som behöver öka eller ändra sin livsstil ur hälsosynpunkt och ett stort antal sjukdomstillstånd kan behandlas med träning.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas.</p><p>Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts.</p><p>Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.</p><p>Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande.</p><p> </p> / <p> </p><p>This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed.</p><p>The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations.</p><p>The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste.</p><p>This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen behandlar ämnet recept, med fokus på ett verksamhetsrecept och hur det används i ett företag. Recept är generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska användas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan används som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgångsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förväntar sig av att använda DFL. För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod. Dokumentstudie och halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Resultatet visade att DFL är en överlevnadsstrategi som ska stärka företaget i konkurrensen om arbetskraften, genom att utveckla chefernas ledarskap. DFL ska fungera som ett verktyg i företaget och symbolisera en bra arbetsplats.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas. Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts. Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser. Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande. / This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed. The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations. The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste. This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.

Uppsatsen behandlar ämnet recept, med fokus på ett verksamhetsrecept och hur det används i ett företag. Recept är generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska användas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan används som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgångsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förväntar sig av att använda DFL. För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod. Dokumentstudie och halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Resultatet visade att DFL är en överlevnadsstrategi som ska stärka företaget i konkurrensen om arbetskraften, genom att utveckla chefernas ledarskap. DFL ska fungera som ett verktyg i företaget och symbolisera en bra arbetsplats.

Jacobsson, A. (2013). Physical activity on prescription – patient experience. C-thesis inPublic Health. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle.The aim of the study was to study patients' experiences of getting physical activity prescribedon Prescription (FaR) and their ability to follow the prescription. The study had a descriptivedesign with a qualitative approach. One woman and two men, who had been prescribed FaRfrom two health-care centers in a municipality in central Sweden, participated in the study.Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative contentanalysis. The analysis resulted in a theme: Positive attitude towards FaR and the prescriber,but more information is needed about FaR as an alternative in health care. The participantswere satisfied with FaR and considered it as a good way to get started with a lifestyle change.They were very also satisfied with the prescribers of FaR and felt that cooperation betweenthe individual and the health-care council (landstinget) worked well. The only obstacleparticipants experienced with FaR was that there was too little knowledge of FaR. Moreinformation about and visibility of FaR in Sweden is required than it is today, both in healthcare and population. Continued research is needed in order to develop and increase theprescription of the recipe of physical activity.Keywords; physical activity on prescription, patients, experience

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från. Frågeställningar Vilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient? Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?) Metod En kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna. Resultat Resultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.). Möjligheterna visade sig vara dokumentationen som exempelvis leder till meningsfullhet i arbete. Möjligheter har också kommit sig av de samarbeten några av landstingen/regionerna använder sig av, som exempelvis god kvalité och sparande av tid och resurser. Systemen/modellerna var inte i någon högre utsträckning förankrat i de beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från, eller någon annan teori. Dock var delar inom arbetet såsom motiverande samtal och ”ett patientcentrerat förhållningssätt” hämtat ur exempelvis forskning, eller FaR®-metoden i sig. Slutsats Goda förutsättningar finns för att följa patienten och dess recept. Förslaget är dock att finna mer strategier inom organisationsteori och implementering för lyckade system/modeller över uppföljningsarbetet mellan förskrivare och patient.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på vår kropp.  Fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket, stärka muskler och skelett och reducera stresshormoner. Genom dessa effekter och andra minskar risken för flera sjukdomar som exempelvis diabetes typ II, hjärt- kärlsjukdomar och depression (Ståhle 2008) Syfte: Syftet med denna undersökning är att försöka förstå hur förskrivare av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och mottagare av patient (aktivitetsarrangör) ser på samarbetet runt patienterna. För att undersöka detta belyses dels hur de två parterna ser på det egna och den andra partens arbete, dels hur de ser på kommunikationen dem emellan. Metod: Studien är mulitimetodiell utifrån en fallstudie som har karaktär av en fenomenografiskt beskrivande analys (Merriam 1994; Granskär &amp; Höglund-Nielsen 2008). I undersökningen deltog tre förskrivare och två aktivitetsarrangörer. Resultat: De flesta informanter önskar att kommunikationen var bättre och tror att detta skulle leda till fler förskrivna recept, bättre kommunikation med patienten och utveckling av arbetet. Slutsats: Resultatet visar att intresse för utvecklig av kommunikationen finns men att förskrivare och aktivitetsarrangör saknar resurser för att åstadkomma en förändring.