Bakgrund: I Sverige utgör patientgruppen som har haft stroke en stor del i den somatiska sjukvården. Stroke anses vara en av de främsta orsakerna till invalidisering ur ett internationellt perspektiv. Patienterna upplever fysiska och psykiska förändringar som oftast blir mer hanterbara genom de anhörigas stöd. Sjuksköterskor har ett stort ansvar över patienternas vård och är en viktig del i vårdteamet. Problem: Sjuksköterskor upplever svårigheter i att göra de anhöriga delaktiga i vården kring patienterna samt att utforma en hållbar vårdplan som kan fortsätta i hemmet. Syfte: Ur ett anhörigperspektiv beskriva upplevelser av att vårda en närstående som har haft stroke. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: De anhöriga upplevde en utmaning i att ge vård då ansvaret kom plötsligt och medförde stora livsförändringar. En ständig oro och rädsla var närvarande och familjerelationerna var förändrade. Allteftersom tiden fortlöpte upplevde de anhöriga att de kunde skapa kontroll över den förändrade livssituationen och finna mening. Slutsats: För att skapa en förhöjd delaktighet behöver vårdplanen tidigt utformas tillsammans med de anhöriga och ansvaret över vården behöver tilldelas dem utifrån deras förmåga och i en långsam takt. / Background: In Sweden, the patients who have suffered a stroke account for a significant amount of cases in the somatic care. Seen from an international perspective, stroke is considered to be one of the prime reasons for incapacitation. Patients can experience both physical and psychological changes which generally become more manageable with support from relatives. Nurses have a vital responsibility for the patients’ care and an important role in the healthcare team. Problem: Nurses are experiencing difficulties in making the relatives involved in the patient’s healthcare and to develop a sustainable care plan which can proceed at home. Aim: To describe the care experiences of the stroke patient’s relatives. Method: A literature review with a descriptive analysis. Results: The relatives experienced a challenge in providing care when the responsibility suddenly came and brought great changes. A constant worry and fear were present and family relationships were altered. As time progressed, the relatives felt that they could gain control of the changed life situation and find meaning. Conclusion: To create enhanced participation, the healthcare plan needs to be designed in an early stage together with the relatives. The responsibility of the care needs to be allocated to the relatives on the basis of their ability and in a slow pace.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-34741 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Andersson, Denise, Hribar, Natalia |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds