Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för många, om än inte alla, med obotliga sjukdomar, att kunna tillbringa sin sista tid i hemmet. Hemmiljön ger förutsättningar för gemensamhet och jämlikhet där både patienter och närstående kan utföra vardagliga aktiviteter tillsammans som förut. Närstående tar där ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter. Tidigare studier har visat att närstående lider av både fysisk och psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna för att förbättra livskvalitet hos patienten och även kunna erbjuda stöd till närstående. Syfte:Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livets slutskede. Metod:En litteraturöversikt har genomförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health och publicerades mellan 2006–2016. Analysen av artiklarna har skett genom att söka likheter och skillnader enligt Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultaten framställdes i tre huvudteman: närståendes upplevelser av att ta ansvar i omvårdnaden, närståendes upplevelser av sin tillvaro och närståendes upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdpersonalen. En del närstående beskrev att det kändes naturligt att vårda sin familjemedlem. Andra upplevde att det förväntades av dem att kliva in och ta ansvar i vårdarrollen både från den sjuke familjemedlemmen och från vårdpersonalen. De beskrev att de upplevde detta som ett stort ansvar och en börda. Närståendes tillvaro speglades av maktlöshet, osäkerhet och rädsla. De använde sig av olika strategier för att hantera sin situation och för att finna mening i det som skedde. En del närstående uppskattade hjälp och stöd från vårdspersonalen medan andra såg brister i hjälpinsatser och bemötande. Diskussion:Författarna diskuterade metodens styrkor och svagheter. Med Antonovskys modell för känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk referensram och Katie Erikssons konsensusbegrepp ”människan” diskuterades resultatet mot bakgrund av litteraturöversikten. Författarna fann att närstående behövde information och kunskap för att uppfatta och begripa sin situation. Stöd och resurser var av stor betydelse för att kunna hantera sin situation och finna mening i sin tillvaro. Därutöver diskuterades närståendes meningsskapande i vårdarrollen. / Background: The technological development has made it possible for many people with incurable diseases to spend their last days at home. The home creates solidarity and equality where both patients and relatives can perform everyday activities together as before. Relatives take a great responsibility with varied tasks in the care for their ill family member at home. The role of the nurses working at the palliative care unit, based on the four cornerstones, is to be able to improve the quality of life of the patient, but also to offer support to the relatives. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a family member at home at the end of life. Method: A literature review was performed with ten qualitative research articles. The articles retrieved from databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health, and published between 2006 and 2016. The analysis of the articles has been done by searching the similarities and differences according to Friberg`s (2012) method. Results: The result is presented in three main themes: The relatives’ experiences of taking responsibility of the care, the relatives’ experiences of their own life situations and the relatives’ experiences of the support they get from health care professionals. Many relatives described that it is natural to provide care for their family members. Some felt that they were expected to step in and take responsibility over the caregiving role both by the patient and the nursing staff. They expressed that they felt a huge responsibility and burden. The feelings of the relatives were characterised by powerlessness, insecurity, incompetence and apprehension. They used different strategies to deal with and to find a meaning in their situations. Many of them appreciated the help and support they got from the health care professionals, while others perceived that there was a lack of help and supportive approach. Discussion: The authors discussed the strengths and weaknesses of the method. The results were discussed with the help of Antonovsky's model of sense of coherence (SOC) and Katie Eriksson’s “human” consensus concept. Relatives need information and knowledge in order to grasp and comprehend their situations. Support and resources are of a great importance for the relatives to be able to deal with their situations and find a meaning to understand the situation that they are involved in. Additionally, relatives´ creations of meaning in their caring roles were discussed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5695 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Mulugeta, Genet, Nakamura, Yuki |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds