Problemområdet för denna undersökning bottnar i uppgifter om att historieundervisningen i skolan erbjuder få möjligheter till elever att reflektera över sitt eget och andras historiebruk (Skolinspektionen, rapport 400-2013:6837, 2014). Syftet är att undersöka vad elever gör när de förklarar och värderar historiebruk, ett år efter avslutad kurs i Historia 2a. Detta genom en uppgiftskonstruktion som aktualiserar en jämförelse mellan två historiebruk. Respondenternas svar analyseras kvalitativt genom ett analytiskt ramverk som inspirerats av Kenneth Nordgrens modell i How to do things with history (2016). Modellen illustrerar relevanta saker att göra vid analytiska observationer av historiebruk, och utgörs av tre steg som fokuserar historiebrukets kommunikation på olika analytiska nivåer (Nordgren, 2016, s.496). Genom tolkningar av respondenternas operationer på de olika nivåerna, diskuteras i vilken utsträckning elever hanterar olika aspekter i en historiebruks-analys. Resultatet indikerar att elever tenderar att hantera historiebrukens performativa handlingar och symbolvärden i högst utsträckning, och historiebrukens identitetsskapande processer i lägst.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31130 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Gymark, Oskar, Lerner, Olle |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds