Purpose – The purpose of this master thesis was to enhance the knowledge of the relationship between digital tools and innovation speed. By doing so, adding to literature on innovation speed and digital tools. Method – The method used in this study was a comparative case study with five case companies from a variety of industries in Sweden and Denmark. Data were collected and analysed in three waves, 1) explorative interviews used to set the scope of the study, 2) semi-structured interviews used to answer the research questions, 3) validatory interviews to validate the collected data and results. Findings – The result culminated in the identification of seven effects derived from the use digital tools which had an impact on innovation speed (I.e., Automation, knowledge exchange, visualisation, experimentation and iteration, data management, competence, and trust). Theoretical contribution – This master’s thesis main contribution to current literature is, by not viewing digital tools as a homogeneous group, enhancing the understanding of how digital tools affect the innovation process. Furthermore, applying the perspective of differences between types of digital tools, this thesis also contributes to understanding digital tools impact on innovation speed. Practical implications – This thesis contributes to managers by suggesting different context to consider when implementing new digital tools for an accelerated innovation process. The study concludes that there are three main notions for managers to keep in mind when implementing tools in the innovation process. Firstly, to ensure that the complexity of the tool doesn’t exceed the internal capabilities. Secondly, to implement the tools in the phases which enables the most advantages. Thirdly, to have a process in place for managing data. Limitations of the study – This study has focused on a small number of case companies, where the focus was on gathering in-depth data instead of quantifying findings. Future studies could therefore benefit from validating the findings with a larger sample pool. / Syfte – Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om sambandet mellan digitala verktyg och innovationshastighet. Genom att göra det, bidra till både litteratur om innovationshastighet och digitala verktyg. Metod – Metoden som användes i denna studie var en fallstudie med fem företag från en mängd olika branscher i Sverige och Danmark. Data samlades in och analyserades i tre vågor, 1) explorativa intervjuer som användes för att fastställa studiens omfattning, 2) semistrukturerade intervjuer som användes för att besvara forskningsfrågorna, 3) validerande intervjuer för att validera insamlad data och resultat. Resultat – Resultatet kulminerade i identifieringen av sju effekter som härstammar från användningen av digitala verktyg som hade en inverkan på innovationshastigheten (dvs automation, kunskapsutbyte, visualisering, experimentering och iteration, datahantering, kompetens och tillit). Teoretiskt bidrag – Den här masteruppsatsens huvudsakliga bidrag till aktuell litteratur är, genom att inte se digitala verktyg som en homogen grupp, en ökad förståelse för hur digitala verktyg påverkar innovationsprocessen. Genom att tillämpa perspektivet av skillnader mellan typer av digitala verktyg, bidrar denna avhandling också till att förstå digitala verktygs inverkan på innovationshastighet. Praktiska implikationer – Den här avhandlingen bidrar till chefer genom att föreslå olika sammanhang att tänka på när de implementerar nya digitala verktyg för en accelererad innovationsprocess. Studien drar slutsatsen att det finns tre huvudsakliga områden för chefer att tänka på när de implementerar verktyg i innovationsprocessen. För det första för att säkerställa att verktygets komplexitet inte överstiger de interna funktionerna. För det andra att implementera verktygen i de faser som möjliggör flest fördelar. För det tredje att ha en process på plats för att hantera data. Studiens begränsningar – Denna studie har fokuserat på ett litet antal fallföretag, där fokus låg på att samla in djupgående data istället för att kvantifiera resultat. Framtida studier kan därför dra nytta av att validera resultaten med ett större urval.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-91090 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lavner, David, Martinell, Oddin |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds