Sammanfattning Inledning: Svenska ridsportförbundet samlar ryttare från olika klubbar och föreningar i ett förbund och har cirka 154 000 medlemmar. Förutom att ridsport bidrar till glädje, gemenskap och fysisk aktivitet för utövaren så sker också olyckor inom sporten med personskador som följd. Av Svenska ridsportförbundets medlemmar har 36 procent av de skadade skadat huvud och nacke. Totalt var det 17 procent av de skadade som fick diagnosen hjärnskakning och cirka 10–20 procent av dem riskerar bestående men. Som rehabiliteringsmetod efter hjärnskakning finns hjärntrappan. Hjärntrappan hjälper användaren att stegvis och kontrollerat återkomma till aktivitet. 2018 anpassade Svenska ridsportförbundet hjärntrappan till ridsporten och har sedan arbetat med att sprida information om den till sina medlemmar. Syftet med denna masteruppsats är att ge en nulägesbild av kännedomen och användandet av hjärntrappan. Den ska också problematisera kring varför kännedomen ser ut som den gör och ge förslag på vad ridsportförbundet kan göra för att öka kännedomen om- och användandet av hjärntrappan framöver. Resultat: Kännedomen om hjärntrappan ser likartad ut bland medlemmar i Svenska ridsportförbundet med drygt 50 procents kännedom. Av dem som svarat på enkäten till ridsportförbundets vuxna medlemmar och som hade kännedom om hjärntrappan var det 84 procent som hade låg grad av kännedom, det vill säga inte tillräckligt hög för att kunna använda den själv. Äldre personer har generellt bättre kännedom om hjärntrappan än yngre. Användandet av hjärntrappan låg på sju procent för vuxna medlemmar i ridsportförbundet respektive 15 procent för dem som anmält huvudskada. Kännedom om hjärntrappan innan skada tycks inte vara avgörande för användandet utan användandet styrs i högre grad av vad för aktivitet som utfördes vid skadetillfället och vilken typ av råd och stöttning den skadade fick efter olyckan. Slutsats: Drygt hälften av Svenska ridsportförbundets medlemmar har kännedom om hjärntrappan och kännedomen är till största del låg. Unga känner till hjärntrappan i lägre grad än äldre gör. Användandet påverkas inte av ålder på samma sätt som kännedomen gör och hjärntrappan har använts i någon utsträckning av personer i alla åldrar. För att öka kännedomen och användandet av hjärntrappan bland Svenska ridsportförbundets medlemmar bör fokus läggas på de faktorer som finns på organisatorisk nivå och därigenom på olika sätt tillse att den skadade får råd och stöttning i sitt användande av hjärntrappan. / Summary Introduction: The Swedish Equestrian Federation gathers riders from different clubs and associations and has about 154,000 members. In addition to equestrian sports contributing to joy, community and physical activity for the practitioner, accidents also occur in the sport with personal injuries as results. Of the members of the Swedish Equestrian Federation, 36 percent of the injured have injured the head and neck. In total, 17 percent of the injured were diagnosed with concussion and about 10–20 percent of them are at risk of permanent damage. As a rehabilitation method after concussion, there is the brain step. The brain step helps the user return to activity step by step and in a controlled manner. In 2018, the Swedish Equestrian Federation adapted the brain step to equestrian sports and have since then worked to spread information about it to their members. The purpose of this master thesis is to provide a current picture of the knowledge and use of the brain step. It will also problematize why the knowledge looks the way it does and give suggestions on what the equestrian federation can do to increase awareness about and the use of the brain ladder in the future. Method: The method used is quantitative in the form of a cross-sectional study based on two different questionnaires aimed at two different populations. Descriptive statistics have been used as an analysis method. Results: The knowledge about the brain step is similar among members of the Swedish Equestrian Federation with just over 50 percent knowledge. Of those who responded to the survey for the equestrian association's adult members and who had knowledge of the brain step, 84 percent had a low degree of knowledge, ie not high enough to be able to use it themselves. Older people generally have better knowledge of the brain step than younger people. The use of the brain step was seven percent in general for the adult members of the equestrian federation and 15 percent for those who reported head injuries. Knowledge of the brain step before injury does not seem to be decisive for the use, but the use is governed to a greater extent by what activity was performed at the time of the injury and what type of advice and support the injured person received after the accident. Conclusion: Just over half of the Swedish Equestrian Federation's members have knowledge of the brain step and the knowledge is largely low. Young people know the brain step to a lesser degree than older people do. The use of the brain step is seven percent for all members of the union and 15 percent among the members who reported head injuries. The brain step has been used to some extent by people of all ages. In order to increase awareness and use of the brain step among the federations members, focus should be placed on the factors at the organizational level and thereby ensure that the injured person receives advice and support after their injury. Keywords: Head injury, The brain step, concussion, Swedish Equestrian Federation, Swiss cheese model
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-85702 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lundström, Elin |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds