Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen. Söderberg var medveten om sin samtid, ytterst medveten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-1669 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Harrysson, Henrik |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds