För att försöka förklara den rubricerade frågan har jag använt teori om säkerhetisering av hotbilder. Metoden har varit en kvalitativ jämförande fallstudie. Jag har undersökt tre fall - två inom informationssäkerhet och ett inom krishantering.Vad krävs för att en säkerhetspolitisk fråga (hotbild) ska bryta igenom ’glastaket’ och hamna på den högsta politiska nivån (i detta fall inom Regeringskansliet)? Sårbarhets- och säkerhetsutredningen föreslog 2001 samordningsfunktioner inom Regeringskansliet för både informationssäkerhet och krishantering. Regeringen valde dock att delegera ansvaret för bägge funktionerna till myndighetsnivån när Krisberedskapsmyndigheten bildades 2002. Ett antal ytterligare utredningar inom informationssäkerhet har sedan föreslagit detta på nytt, utan något resultat. Den ”Oxenstiernska”byråkratimodellen med självständiga myndigheter är svår att ändra! Den enda avgörande skillnaden mellan fallen är tsunamin 2004, där resultatet blev en krishanteringsfunktion inom Regeringskansliet. En möjlig slutsats av detta är att det kommer att krävas en ’cyber-tsunami’ för att motsvarande ska ske inom informationssäkerhet! Alternativt att samhällsdebatten förändras på ett avgörande sätt och tunga aktörer börjar kräva en sådan funktion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-152150 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ek, Magnus |
| Publisher | Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds