Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014. Detta innebär att det hittills nästan enbart gjorts antaganden om dess konsekvenser, varför det faktiska utfallet kan vara av intresse. Syfte: Att undersöka om revideringen av IAS 19 lett till ökad jämförbarhet och transparens i bolagens redovisning. Vidare vill vi se om tidigare redovisningsmetoder gav bolagen utrymme att påverka sin finansiella ställning på ett sätt som kan ha ansetts vara vilseledande för investerare. Avgränsningar: IAS 19 omfattar fyra typer av ersättningar till anställda men i och med att den senaste revideringen framförallt påverkat bolagens pensionsredovisning så är studien endast inriktad på denna del av IAS 19. Vidare har studien även avgränsats till att endast innefatta svenska koncernbolag. Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie där data samlats in genom en granskning av årsredovisningar för de bolag som denna studie omfattar. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp utav finansiella nyckeltal. Resultat och slutsatser: Vår studie visade att det innan revideringen var vanligast att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln. Majoriteten av bolagen i studien visade små förändringar i resultat- och balansräkningarna medan några få bolag uppvisade desto större förändringar. För de flesta bolagen kan transparensen och jämförbarheten därmed ha ansetts varit relativt god redan innan revideringen, men då några bolag uppvisade större förändringar tyder detta trots allt på att revideringen gjort redovisningen mer transparent och jämförbar. Då några få bolag uppvisade större förändringar tyder detta på att tidigare redovisningsmetod gav bolagen möjlighet att påverka sin finansiella ställning, huruvida detta kan ha ansetts vilseledande för investerare är däremot svårt att svara på. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie enbart baseras på data insamlad från årsredovisningar hade det varit intressant att få in analytikers syn på denna revidering och dess följder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-104792 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Örneklyft, Joakim, Viklund, Linda |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds