Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur etnicitet tillskrivs betydelse i utredningar avfamiljehem. Vidare vill vi undersöka hur familjehemssekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme iutredningsarbetet. Syftet har besvarats med följande frågeställningar; (1) Hur aktualiseras etnicitet vidutredningar av familjehem? (2) Hur beskriver familjehemssekreterare sina erfarenheter avutredningsarbete av familjer med annan etnisk bakgrund än svensk? (3) Vilka utmaningar uppkommervid utredningar av familjer med en annan etnisk bakgrund än svensk? Socialstyrelsen anser att det finnsförbättringsåtgärder i familjehemsutredningar, främst gällande likvärdiga utredningsmodeller, men ävengällande den kompetensbrist som finns i socialt arbete vid bemötandet av utrikesfödda. I Sverige saknastidigare forskning kring familjehemsutredningar och etnicitet, det finns viss internationell forskning somfrämst utgår från adoption. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är socialkonstruktionism,etnicitet som teoretiskt begrepp samt gräsrotsbyråkrati. Vi har genomfört en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer och intervjuat sex familjehemssekreterare och en enhetschef. När vianalyserade materialet kom vi slutligen fram till tre empiriska kategorier; Att behandla alla lika iutredningarna, idealfamilj samt utredningsdilemman. Resultatet visar att etnicitet aktualiseras tidigt iutredningsskedet när familjehemssekreterarna kategoriserar att familjen har en annan etnisk bakgrundän svensk. Efterföljande utredning skiljer sig från en utredning genomförd på en svensk familj, vid dessautredningar används en annan utredningsmodell. Familjehemssekreterarna beskriver och använder sitthandlingsutrymme på olika sätt vilket innebär att det skiljer sig mellan familjehemssekreterarnasutredningar av utrikesfödda familjer. De utmaningar som familjehemssekreterarna står inför ärframförallt likabehandling där organisationen säger att de ska behandla alla lika, medan familjernaförutsätter att de utreds efter sina individuella förutsättningar. En annan svårighet gällernätverksplaceringar där barnets anknytning väger tyngre än nätverkshemmets brister. Detta kan i vissafall bidra till en intressekrock mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare därfamiljehemssekreterare får fatta beslut som strider mot riktlinjerna för när en familj ska bli godkänd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-139452 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Karlsson, Sofie, Sjöstedt, Jessica |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2272 seconds