I dagens samhälle bidrar influencers till den köphets och konsumtionskultur som råder på sociala medier. Som en protest mot detta uppkom fenomenet de-influencing på sociala plattformar i början av 2023. De-influencing fördömer konsumtionskulturen och sägs vara en motreaktion på traditionell influencer marketing. Samtidigt diskuterar media huruvida de-influencing kan konkurrera ut den traditionella influencer marketing-branschen. Syftet med den här studien var att studera de-influencing som fenomen på TikTok, både ur ett mottagar- och avsändarperspektiv. Detta genom att undersöka hur de-influencing skiljer sig från traditionell marknadskommunikation, hur responsen på de-influencing innehåll kan se ut samt hur micro-influencers ser på fenomenet. TikTok-videos med tillhörande respons analyserades multimodalt och micro-influencers intervjuades sedan som ett komplement till den multimodala analysen. Huvudresultatet visade att både skillnader och likheter kan dras mellan de-influencing och traditionell marknadskommunikation. Strategier inom såväl Influencer Marketing som Corporate Social Responsibility identifierades i materialet som analyserades. Responsen på de-influencing innehåll visade sig vara övervägande positiv, något som talar för att det finns ett visst samband mellan de-influencing och förtroende. Resultatet visade även att micro-influencers ser såväl fördelar som nackdelar med att använda sig av de-influencing iframtiden.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-48594 |
Date | January 2023 |
Creators | Björnbom, Linnéa, Appelberg, Josefin |
Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för kommunikation, kvalitetsteknik och informationssystem (2023-) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds