Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-355575 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Torstensson, Moa |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds