<p>Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008.</p><p>Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-2563 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Erlandsson, Ola |
| Publisher | Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds