Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till barnets bästa i arbetet med familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige, verksamma inom barn- och ungdomsenheten. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av intervjumaterialet och två huvudkategorier; "Hur långt kan vi sträcka oss innan vi säger stopp?" samt Rädsla och osäkerhet med sex tillhörande subkategorier framkom. Den första kategorin visar på en osäkerhet hos socialsekreterarna kring vad som är barnets bästa i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Andra kategorin tyder på att det finns en rädsla inför socialtjänsten hos de föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning vilket kan försvåra arbetet med familjerna. Resultatet visar likt anknytningsteorin att en förälder kan vara hämmande för sitt barns utveckling om det brister i förmågan att se och förstå barnets signaler. En intellektuell funktionsnedsättning i sig är dock enligt denna studie inte avgörande för om barnet kommer få en trygg anknytning. En ökad kunskap kring barn som växer upp i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning kan hjälpa socialtjänsten och socialsekreterare i frågor om vad som är barnets bästa och ge en vägledning i vad som kan tänkas vara barnets bästa uppväxtmiljö. / The purpose of this study was to investigate how social workers relates to the child's best in the work with families where the parents have an intellectual disability. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used. Interviews were conducted with five social workers from five different municipalities in central Sweden, active in the child and adolescent unit. A qualitative content analysis was used for analysis of the interview material and two main categories were found; "How far can we stretch ourselves before we say stop?", Fear and uncertainty and six associated subcategories emerged. The first category shows an uncertainty among social workers about what is the child's best in families where the parents have an intellectual disability. The other category indicates that there is a fear of social services from parents who have an intellectual disability which may hamper the work with the families. The result shows, like attachment theory, that a parent can be a disincentive to their child's development if it lacks the ability to see and understand the child's signals. An intellectual disability in itself is not, according to this studie, decisive in determining whether the child will have a secure attachment. An increased knowledge about children growing up in families where the parents have an intellectual disability can help social services and the social secretary in the questions about the child's best and provide a guide to what might be the child's best growing environment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-46941 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Ericsson, Anna, Evermark, Hanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds