För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig. Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation. Studien undersökte även sambandet mellan miljökommunikation och miljöprestanda samt politikernas inverkan på dessa. Det som framkom var att den interna miljökommunikationen har en stor betydelse för landstingens miljöprestanda samt att den har en avgörande roll för hur miljöarbetet fungerar. De främsta skillnaderna som identifierades mellan landstingen var att det fanns betydligt mer resurser gällande miljöarbetet och miljöansvaret inom Västernorrlands landsting, samt att de har tillgång till en miljöinformatör. När det gäller miljöutbildningar använder landstinget i Västernorrland sig av ett filmpaket med tillhörande övningsuppgifter, medan Jämtlands landsting utbildar sina anställda via powerpoint-presentationer och textmaterial. Det kan konstateras att mängden personer har en stor inverkan på hur miljöarbetet fortskrider. Inom Västernorrlands landsting kan de förmedla information, hålla i utbildningar och vara ute på fält i den utsträckning som behövs pga. av deras resursbas. De kan också vara ett bättre stöd och lättare kunna erbjuda hjälp ute i organisationen, vilket i sin tur har medverkat till att miljöengagemanget bland anställda har ökat. Vidare kan det konstateras att ett ökat engagemang leder till ett bättre miljöarbete och därmed en bättre miljöprestanda. I Jämtland innebär resursbristen en motsatt effekt för landstinget och därför utvecklas inte deras miljöarbete i den takt som önskas. Det kan därmed ses ett klart samband mellan miljökommunikationen och miljöprestandan inom landstingen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-21955 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Josefine, Holmberg |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds