Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna? För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer. Empiriska data samlades in via intervjuer av personer som innehar seniora befattningar på respektive företag, samt företagens hållbarhetsredovisningar. Studien visar att både företag inom tillverkningsindustrin och ett av företaget inom tjänstesektorn framställer hållbarhetsredovisningar. Dessa tre företag hävdade att skälet till att de hållbarhetsredovisar är att de vill upprätthålla en dialog med sina intressenter för att kontinuerligt kunna utvecklas och därmed förbättra sin rapportering och företagens ansvar. Dessa företag har lärt sig att genom att föra intressentdialoger förbättrar man möjligheterna att tillmötesgå kraven från intressenterna i det egna företaget. Den stora upptäckten var att TeliaSonera har en nästan lika bra hållbarhetsredovisning enligt GRI:s fyra redovisningsprinciper, som Vattenfall och Boliden. En möjlig förklaring är att svenska staten är ägare av både TeliaSonera och Vattenfall. Tidigare forskning har visat att det finns tryck från den svenska staten på företagen att vara transparanta och att föregå med gott exempel inom hållbarhetsredovisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-7363 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Ramovic, Jasmina, Rastoder, Mirha |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds