Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-694 |
| Date | January 2000 |
| Creators | Lordh, Christer, Masterson, Patrik |
| Publisher | Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen, Ekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats i Företagsekonomi, ; 2000:06 |
Page generated in 0.002 seconds