The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time. / Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-49816 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Vogel, Kjerstin |
| Publisher | Linköpings universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds