Examensarbete utfördes hos konsultföretaget WSP Group- Stockholm med syftet att identifiera och hitta förläggningsmetoder som underlättar förläggning av kablar idag och i framtiden. Examensarbetet fokuserar bara på regionnät och lokalnät i storstäder men med inslag av stamnät. Detta examensarbete bygger på informationssamling från standarder EBR KJ41:15 kabelförläggning max 145 kV, SS-EN 424 14 37 och Stockholm stad tekniska handbok. Som komplettering till standarderna användes handböcker från olika företag samt gamla examensarbeten. Svar på frågeställningar är baserad på intervjuer med olika aktörer inom branschen så som nätägare, konsuler, och entreprenörer. Genom intervjuerna kom man fram till att rör används i första hand inte för att skydda kablar utan för att kunna passera genom en väg, rör leder till att värmeavledningsförmågan försämras vilket innebär att temperaturen på kabeln stiger och i värsta fall förkortar livslängden på kabeln. Att gå upp i ledararea för kablar är inte möjligt eftersom det är trångt i marken och det krävs mycket plats. Bentonitfyllning är ingen bra metod eftersom det inte finns data på vad som kan hända med bentoniten efter 5 år eller 20 år, och det är svårt att komma åt kablarna och reparera de eftersom bentoniten måste spolas ur. Om bentoniten stelnar kan det bli svårt att komma åt kabeln. Det visade sig att grävning är den enda metoden som används i storstäder eftersom andra metoder kan orsaka skador på befintliga ledningar som ligger i marken. De vanligaste kabelfelen är gräv skador på kablar, det är väldigt lätt att man kommer åt markkablarna vid schaktarbetet. För att kunna bygga ut nätet i framtiden kan man förlägga kablar med större ledningar för att täcka framtida behovet. I de områden där man vet att nätet inte behöver förstärkas kan man förlägga i rör för att underlätta underhållsarbetet i framtiden. Staden måste vara mer tydliga med sina planeringar och säga till att hålla sig till det. Staden måste också ansvara för sin mark och inte låta någon annan ta hand om nätet. Ledningsägarna måste bli bättre på att samförlägga och agera snabbt med att komma ut med detaljer på vart man vill samförlägga för att slippa schakta och störa markägaren flera gånger. Det kommer bli ännu trängre i marken i framtiden och det låter som att man kommer behöva bygga tunnlar. Tunnlar är en dyr infrastruktur och ifall flera aktörer väljer att samförlägga kan kostnaderna för tunnelbyggnation fördelas mellan olika aktörer. OPI kanalisation är också en annan typ av lösning och det är väldigt bra om flera aktörer också kan samförlägga. Idag är man ganska dålig på att samförlägga och det är något som man måste bli bättre på. / The thesis work was carried out at the consulting company WSP Group- Stockholm, with the purpose of identifying and finding installation methods that facilitate the placement of cables today and in the future. The thesis focuses only on regional and local grids but with elements of main grids in major cities. This degree project is based on information gathering from standards EBR KJ41: 15 cabling max 145 kV, SS-EN 424 14 37 and Stockholm City Technical Manual and the differences between them. As a supplement to the standards, different manuals were used by different companies and also past thesis work. Answers to main question and subquery are based on interviews with various actors in the industry such as grid owners, consultants, and entrepreneurs. The interviews revealed that pipes are used primarily not to protect cables, but to pass through a road. Pipes Installation lead to deterioration of heat dissipation in cables, which means that the temperature of the cable rises and, in the worst case, shortens the life of cable. Walking up the cable wiring area is not possible because it is crowded in the ground and requires a lot of space. Bentonite filling is not a good method because there is no data on what can happen with the bentonite after 5 years or 20 years. It would be difficult to access the cables and repair them because the bentonite must be flushed out. If the bentonite is stiff, it can be difficult to access the cable. It turned out that excavation is the only method used in metropolitan areas because other methods can cause damage to existing wires lying in the ground. The most common cable damages are digging in cables, it is very easy to access the ground cables at the installation work. In order to expand the network in the future, cables with larger wires can be placed to cover future needs. In areas where you know that the network does not need to be strengthened, pipes can be placed to facilitate maintenance work in the future. The city needs to be clear about where the future constructions will be and develop a plan and stick to it. The city must also be responsible for its land and not let anyone else take care of the network. Management owners need to be better at co-ordinating and acting quickly to come up with details on where to co-ordinate to avoid bottleneck and disturbing landowners several times. It seems that tunnels will be a way to go in the future. Tunnels is an expensive infrastructure and if several actors choose to collaborate, the costs of tunnel construction can be divided between different actors. OPI channelization is also another type of solution and it is very good if several players can also collaborate / <p>Godkänd</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-141950 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Kaddori, Bashar |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | EL ; 1709 |
Page generated in 0.0029 seconds