Studien handlar om formativ bedömning eller bedömning för lärande som det även kallas. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur sambanden ser ut mellan elevers upplevelser av formativ bedömning och deras lärares tillämpning och reflektion av metoden. Jag har intervjuat två lärare från två olika skolor och tre elever till dem vardera. Empirin har analyserats utifrån teorier om formativ bedömning som kunskapsutvecklande samt det sociokulturella perspektivet. Undersökningens resultat visar att beroende på hur läraren tolkar och tillämpar formativ bedömning eftersöker eleverna olika aspekter i processen. Resultatet visar att om läraren anser att summativ bedömning inte ska användas i processen så önskar eleverna förståelse för kunskapsmål och kunskapskrav så att de kan förstå sina prestationer i förhållande till målen samt sitt summativa betyg, vilket även motiverar dem mer än vad den formativa bedömningen gör. Vidare visar resultatet att tidsbrist hos lärare kan medföra att elever får mindre interaktion med såväl lärare som andra elever i responsarbetet och därför kan få övervägande skriftlig respons. Elevernas uppfattningar är att de vill ha muntlig bedömning då de anser den vara mer utvecklande än den skriftliga. Undersökningen visar att summativ och formativ bedömning med fördel kan kombineras i undervisningen samt att mer undervisningstid behövs för att lärarna ska kunna arbeta med muntlig respons i såväl elevgrupper som i det egna responsarbetet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-31711 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Johansson, Jessica |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0026 seconds