Sammanfattning Lärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat. Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen. Nästan alla klasslärare använder sig av observationer i samband med undervisningen och nästan alla svarar att observationerna leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna. En tredjedel av klasslärarna saknar gemensamma rutiner på skolan för hur de ska arbeta med kartläggning och uppföljning av elevernas matematikutveckling under de första skolåren. Utan rutiner och riktlinjer ställs extra stora krav på varje enskild klasslärares kompetens och kunskap inom matematikämnet. Det är upp till varje lärare att hitta sina rutiner, metoder och material för att identifiera elever i behov av särskilt stöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-15085 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Paulsson, Carina |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds