Uppsatsen beskriver en mixed method-undersökning om lärares genusföreställningar i relation till elever och olika klassrumsaktiviteter. Syftet var att besvara tre forskningsfrågor: 1) Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet? 2) Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön? 3) Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön? För att besvara dessa genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju lärare och transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gav svar om explicita, det vill säga medvetna, föreställningar. Dessutom svarade 75 lärare på en enkät med tre vignetter, det vill säga korta fallbeskrivningar, där hälften läste om pojkar i en situation och andra hälften om flickor i samma. Efter det ombads respondenterna att svara på några frågor på en Likert-skala som analyserades kvantitativt genom att jämföra medelvärden och signifikans. Med detta hoppades jag kunna få svar om implicita, det vill säga omedvetna, föreställningar. Resultatet av intervjuanalysen visade att lärarna följde två huvudteman: att inte se kön och att se kön. De flesta intervjurespondenter tänkte inte aktivt på genusskillnader, eller svarade bara på direkta frågor om skillnader. De skillnader som framkom antingen spontant eller på direkta frågor följde stereotypa femininitets- och maskulinitetsnormer. Till exempel ansågs flickor vara tysta, flitiga, disciplinerade och ansvarstagande, samt gynnas av friare inlämningsuppgifter. Pojkar ansågs till exempel vara högljudda, oflitiga, odisciplinerade och mindre ansvarstagande, samt gynnas av slutna uppgifter som salstentor. Tävlingar ansågs tilltala pojkar mer än flickor och flickor ansågs gilla att samarbeta med andra. Lärarna nämnde att flickor oftare än pojkar drabbas av stress och begrepp som ”duktig flicka” eller koncept som det manliga geniet framkom. Den kvantitativa analysen visade att enkätrespondenterna inte gjorde skillnad på kön, förutom en lätt signifikans för att grupparbete ansågs gynna lågpresterande flickor mer än lågpresterande pojkar när det handlar om måluppfyllelse och att aktivera tysta elever. Undersökningen bygger på mycket små populationer, men visar en eventuell tendens att svenska lärare inte tänker på elevers kön i första hand, men att om de tvingas tänka på kön, så dominerar stereotypa föreställningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-63625 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Schubert, Morlin |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds