Sammanfattning/abstraktSjöström, Anna-Lena och Tunemalm Östin, Eva (2016), Sårbar bedömning, Bedömning för lärande i samband med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola, 90 hp.ProblemområdeSkolan ställer idag höga krav på språkliga förmågor i både undervisning och bedömning. För elever med språkstörning är arbetssätt och lärarens språkliga undervisning av stor betydelse i hur väl de kan lyckas, då den språkliga funktionsnedsättningen berör så väl uttrycksförmåga som att förstå språklig information. Detta ställer höga krav på lärare att möjliggöra undervisning och bedömning för elever vars språkutveckling inneburit svårigheter och utmaningar, då det blir komplext att bedöma elevers lärande på språkliga grunder. Vi har uppmärksammat dilemmat kring bedömning och lärande på en statlig specialskola som erbjuder anpassad undervisning i mindre grupper för elever med grav språkstörning.Syfte och frågeställningarSyftet är att tydliggöra hur elever med språkstörning kan bli mer delaktiga i sitt eget lärande och utveckla sin metakognitiva förmåga. Vidare är syftet att medvetandegöra lärare om vikten att göra eleverna delaktiga i bedömningsprocessen genom att synliggöra målen, ha en språkinriktad och tillgänglig undervisning och bedömning. •Hur kan lärare synliggöra målen för elever med språkstörning?•Vad behövs för att planera och genomföra tillgänglig undervisning för elever med språkstörning som möjliggör bedömning?•Hur upplever elever med språkstörning mål och bedömningsformer i undervisningen?•Vad krävs för att elever med språkstörning ska kunna utveckla sitt metakognitiva lärande?Teoretisk ramStudien har sin grund i ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Lärande sker i samspel med andra genom bland annat språk, interaktion, lek och praktiska övningar. Dessa perspektiv utgår från att ansvaret ligger på skolan och lärarna att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever där språket inte blir ett hinder. En grund i allt lärande är att eleven har tilltro till sin egen förmåga samt en känsla av att kunna tillföra något i gruppen.MetodDetta är en kvalitativ studie och den valda metoden kallas Educational design research (van den Akker, Gravemeijer, McKenney & Nieveen, 2006), som är en forskningsdesign utformad för att följa utvecklingsprocesser inom utbildning. Kollegiala samtal användes för att genomföra och följa lärarna i ett utvecklingsarbete om bedömning och betyg för lärande. Lärarna deltog också i en enkätundersökning (Bilaga 4). Studien kompletterades med elevintervjuer där bilder användes som samtalsunderlag. Empirin har analyserats med en hermeneutisk ansats.Resultat Resultatet i denna studie visar att lärare kan utvecklas genom kollegiala samtal för att utveckla sin undervisning för elever med språkstörning och hitta bättre former för bedömning. Forskningsrön och beprövad erfarenhet kombinerat med samtal och diskussioner ger effekt för det kollegiala lärandet. Lärarna i studien beskriver att de upplever att det är svårt att formulera och synliggöra målen för elever med språkstörning. Eleverna i studien vill veta och kunna förstå målen med undervisningen och önskar ett måldokument med text och bild för att förtydliga målen. Lärarna anser att när de använder sig av ett återkommande dokument med mål blir syftet med undervisningen tydligare, bedömningen upplevs lättare att genomföra och eleverna får större möjlighet att bli delaktiga.Specialpedagogisk implementeringFör att få eleverna delaktiga i undervisning och bedömning behöver målen göras begripliga för eleverna. Detta kan ske genom tydliga mål i ett måldokument med bilder som stöd. När lärare använder språkliga och digitala verktyg för att utforma tillgänglig undervisning och bedömning ökar möjligheten till lärande för elever med språkliga svårigheter. Om eleverna tillåts bli delaktiga i bedömningsprocessen kan möjligheten till måluppfyllelse öka. För att utveckla det professionella lärandet på skolor kan kollegiala samtal vara en effektiv metod. När skolan vill utveckla gynnsamma lärmiljöer för elever med språkstörning kan det vara värdefullt med en speciallärare med fördjupad kompetens inom området språk.Nyckelord: bedömning, kollegialt lärande, kommunikation, metakognition, specialskola, språklig sårbarhet, språkstörning
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31328 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Tunemalm Östin, Eva, Sjöström, Anna-Lena |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0178 seconds