Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi. Utvecklingen har gått mot ytterligare decentralisering i kommunerna under 1990 – talet och 2000 – talet. Med decentralisering och avreglering skulle ansvaret flyttas närmare lärarna. Kommunerna fick helhetsansvar för skolans verksamhet, styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten utifrån nationellt fastställda mål. Staten har behållit kontrollverksamhet, uppföljning och utvärdering. Staten på olika sätt styr och kontrollerar kommunerna. I uppsatsen genomförts fallstudie i två kommunala verksamheter, där den ena – Skol- och barnomsorgen har målstyrning och den andra Omsorgen balanserade styrning som sin styrmodell vilken varit väl förankrat i enlighet med den teoretiska referensen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-28208 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Gancarczyk Hjorth, Krystyna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds