Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc. Several networks were established for both species to indicate how habitat patches are distributed today and how the species dispersal changes depending on which patches are excluded – this was done to imitate how exploitation can affect the species future survival and dispersion. The results showed that the O.e. is mainly inhibited by its poor dispersal abilities, followed by patch position, while the P.a. is the most affected by degrading habitat quality. The most important conclusions of the study were that the O.e. natural dispersal may be restricted but can be improved by linking small network components together and by maintaining the largest components. As for the P.a. it was concluded that a different type of analysis, focusing on its behaviour and need for different patches for different purposes, would generate more interesting results. / Eftersom skyddsvärda organismer inte följer administrativa gränser behövs ett landskapsperspektiv i naturvårds- och planarbete, och de arter som studeras behöver ha juridiska belägg för att skyddas. Nätverksanalyser anpassade för ekologi har vuxit fram som ett kraftfullt verktyg för att studera och kommunicera sambanden mellan arters spridning över större områden. I denna rapport ställs därför frågan: hur läderbaggens (Osmoderma eremita) respektive bivråkens (Pernis apivorus) spridningsmöjligheter i odlingslandskapet i Borås kommun påverkas vid exploatering, med avseende på a)spridningsförmåga, b) habitatkvalitet c) habitatpatchers position i ett nätverk? Analyserna baserades på kommunal och regional naturvårdsdata, som p.g.a. sekretess inte redovisas med kartmaterial, koordinater eller liknande. Flera nätverk etablerades för varje art för att indikera hur nätverken av patcher ser ut idag och hur arternas spridning förändras beroende på vilka patcher som utesluts – detta för att imitera hur exploatering kan påverka arternas fortsatta överlevnad och spridning. Resultaten visade att läderbaggens största begränsning är dess dåliga spridningsförmåga, tätt följd av patchernas position, medan bivråken påverkas mer av habitatkvalitet. De viktigaste slutsatserna som kunde dras var att läderbaggens naturliga spridning må vara begränsad men kan förbättras genom att länka samman små nätverkskomponenter och fortsätta sköta de som är störst idag. För bivråkens del skulle en annan typ av analys med mer fokus på artens beteende och behov av olika patcher för olika aktiviteter ge ett bättre underlag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-9641 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Arnesén, Lisa |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0141 seconds