Allt fler människor söker sig till städer, och med allt fler människor bosatta i städer utsätts stadsplanerare för stora utmaningar. Att förtäta staden är vanligt förekommande för att utveckla staden i samband med befolkningsökning. Att förtätning är synonymt med hållbar stadsutveckling är idag allmänt vedertaget bland Sveriges kommuner. Syftet med arbetet är att förklara hur arbetet med förtätning sker i en svensk medelstor stad där befolkningsökning sker. Arbetet är inriktat på att undersöka staden Lund och hur Lunds kommun arbetar med förtätning i staden. Vidare undersöks vilka positiva och negativa konsekvenser en förtätning av staden kan medföra. Målet är att undersöka mer konkret hur kommunen går tillväga när de förtätar staden och koppla det till diskussionen om hållbar stadsutveckling. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar har personer som arbetar med stadsutveckling i Lund intervjuats. Resultatet visar på att kommunen arbetar med att koppla ihop de olika stadsdelarna genom förtätning. De förtätar även på icke-kvalitativa ytor för att på så sätt inte påverka människornas rekreationsvärden negativt. Utanför stadskärnan har hög bebyggelse upprättats, vilket kan skugga närliggande gator och bostäder. Därför medför en förtätning av staden i en rad positiva och negativa konsekvenser. Arbetet med att uppnå en hållbar stadsutveckling genom förtätning är därför inte helt självklar. Arbetet visar att förtätningens konsekvenser behöver ställas mot varandra och utvärderas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-314864 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eriksson, Tom |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0024 seconds