Uppsatsens syfte är att anlägga ett feministiskt fenomenologiskt perspektiv på kvinnliga omsorgsarbetares levda erfarenhet av att arbeta med kroppen på andra kroppar, och därmed undersöka informanternas erfarenhet av gränsdragning och arbetets påverkan på den egna kroppen. Omsorgsarbetet innefattar komplexa kroppsliga och känslomässiga arbetsuppgifter, och arbetets höga risk för skada utgör den främsta anledningen till att arbetare funderar på att lämna yrket (Stranz, 2013, s. 176). Genom semistrukturerade djupintervjuer med tre kvinnor med erfarenhet av omsorgsarbete, samt en analys av dessa utifrån feministisk fenomenologi och den sociologiska termen body work, visar undersökningen att informanterna utför förkroppsligat emotionellt arbete. Arbetet ställer krav på att kunna förkroppsliga flera motsägelsefulla roller, och detta tycks försvåras när informanterna ser sig sedda som någonting annat än som professionell omsorgsarbetare. För informanterna är en central strategi för att etablera distans till arbetet att förkroppsliga professionalitet. Uppsatsens slutsats är att omsorgsarbetet genererar materialiserade effekter på informanternas levda kroppar; inte bara i form av observerbara skador utan också genom att påverka själva relationen mellan kroppen och jaget. Omsorgsarbetet tycks påverka hur vi rör oss, hur vi förstår våra kroppar, hur vi använder dem och hur vi sätter gränser runt och med dem.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-143877 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Birging, Amanda |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds