I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare. Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten. I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig. Med grupptalan avses de fall där talan förs av ett ombud till förmån för en särskild grupp, vars medlemmar påverkas av domen trots att de inte är parter i målet. Allmänna reklamationsnämnden, en statlig myndighet som i huvudsak prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör varor eller tjänster, inledde under tidigt 90-tal försöksverksamhet med grupptalan. Möjligheten för konsumenter att föra grupptalan vid nämnden permanentades år 1999. Denna studie avser att klarlägga hur grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden handläggs med Konsumentombudsmannen som kärande samt parallellt granska hur möjligheten till grupptalan vid nämnden utnyttjats sedan den första försöksverksamheten inleddes. Slutsatsen är, vad gäller handläggningen av grupptalanärenden vid Allmänna reklamationsnämnden, att såväl konsumenten som näringsidkaren är tillförsäkrade en säker och objektiv prövning. Vad gäller ärendetillströmningen av grupptalanärenden vid nämnden kan det inte påstås att antalet ärenden är ansenligt. Detta kan bero på att institutet grupptalan är relativt nytt i Sverige. En annan förklaring kan vara att förutsättningarna för att en grupptalan ska kunna ske inte är helt enkla att uppfylla. Vad som dock säkert kan sägas är att grupptalan bör stå kvar då den fyller en preventiv funktion och sparar resurser för varje ärende som kanske annars skulle prövats individuellt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-16069 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Kararic, Aida |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds