Global ETD Search

1	Grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden Kararic, Aida January 2011 (has links) I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare. Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten. I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig. Med grupptalan avses de fall där talan förs av ett ombud till förmån för en särskild grupp, vars medlemmar påverkas av domen trots att de inte är parter i målet. Allmänna reklamationsnämnden, en statlig myndighet som i huvudsak prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör varor eller tjänster, inledde under tidigt 90-tal försöksverksamhet med grupptalan. Möjligheten för konsumenter att föra grupptalan vid nämnden permanentades år 1999. Denna studie avser att klarlägga hur grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden handläggs med Konsumentombudsmannen som kärande samt parallellt granska hur möjligheten till grupptalan vid nämnden utnyttjats sedan den första försöksverksamheten inleddes. Slutsatsen är, vad gäller handläggningen av grupptalanärenden vid Allmänna reklamationsnämnden, att såväl konsumenten som näringsidkaren är tillförsäkrade en säker och objektiv prövning. Vad gäller ärendetillströmningen av grupptalanärenden vid nämnden kan det inte påstås att antalet ärenden är ansenligt. Detta kan bero på att institutet grupptalan är relativt nytt i Sverige. En annan förklaring kan vara att förutsättningarna för att en grupptalan ska kunna ske inte är helt enkla att uppfylla. Vad som dock säkert kan sägas är att grupptalan bör stå kvar då den fyller en preventiv funktion och sparar resurser för varje ärende som kanske annars skulle prövats individuellt. Konsumenträtt Konsument Grupptalan Allmänna reklamationsnämnden Konsumentombudsmannen
2	Rätten till ersättning för ideella skador enligt GDPR : En analys av rätten till ersättning, grupptalan samt rättsutvecklingens konsekvenser på dataskyddet i EU / The right to compensation for non-material damages according to the GDPR Persson, Enar January 2023 (has links) The Court of Justice of the European Union (CJEU) recently clarified some fundamental questions regarding the right to compensation under Article 82 of the General Data Protection Regulation (GDPR). The CJEU emphasised the cumulative conditions for the right to compensation, namely, damage resulting from a data breach and a causal link between the two. There are a number of ways in which the GDPR provides a more detailed framework for what should typically constitute damage, how the control of personal data can facilitate the assessment of the concept of damage and how the burden of proof can be interpreted in the light of the purpose of the Regulation. There is no automatic right to compensation and a more detailed assessment must be made under all of the criteria set out in Article 82. In the absence of further case law, I have tried to clarify the applicable law by interpreting the GDPR and the two judgements from the CJEU on the right to compensation. From a procedural point of view, a future with more litigation in the form of representative actions as a result of the Representative Action Directive is likely. The Directive does not change the Swedish representative action rules in any major way, but what is worth noting are the differences between opt-in and opt-out. An opt-in system, such as the Swedish one, may see some increase in the number of representative actions, but in an opt-out system, like the one in the Netherlands, it is likely to see many more representative actions. Uncertainties remain as to whether the opt-out system is compatible with the GDPR, and the CJEU will have to clarify the legal status in the near future. When evaluating the consequences of the legal developments, a potential over- regulation is a risk, while information security is likely to improve. As I see it, the CJEU has two choices to counteract any over-regulation that may arise as a result of legal developments. Either the CJEU can clarify that Article 80 of the GDPR does not allow for an opt-out system, or the CJEU can clarify where the upper limit of the amount of damages in representative actions lies, for example through the principle of proportionality. dataskydd GDPR rätten till ersättning skadestånd artikel 82 grupptalandirektivet grupptalan Law and Society Juridik och samhälle
3	Skadestånd vid miljöskada : En komparativ studie över civilsamhällets möjligheter att utkräva miljöskadestånd i Kina och Sverige / Environmental Tort : A Comparative Study between China and Sweden Finnved, Fannie January 2013 (has links) Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL). Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt. Fram tills dess fyller därför civilsamhället en viktig roll. Uppsatsen övergripande syfte är således att utreda och komparera civilsamhällets möjligheter att utkräva miljöskadestånd i Kina och Sverige, samt presentera förslag de lege ferenda. Frågan är högaktuell och flera stora förändringar är att vänta på miljöskaderättens område i Kina inom kort.
4	Den svenska grupprättegångslagstiftningen — Ett tidigt och outvecklat exemplar? : Analys av den svenska lagstiftningen i ljuset av den europeiska utvecklingen / The Swedish Class Action Regime — An Early and Undeveloped Example? : Analysis of the Swedish Legislation in the Light of the European Development Witt-Strömer, Henrik January 2020 (has links) The Swedish procedural legislation on class actions before general courts, GrL, was when coming into force in January 2003 the first generally applicable class action regime of continental Europe. However, it seems, it was never used in any notable extent. In this thesis I have analysed GrL, it’s potential flaws, how it could be affected by the ongoing EU legislative procedure of establishing a directive regarding representative actions for the protection of the collective interests of consumers, and what the Swedish legislator could potentially learn from the Dutch model being primarily based on a regime of mass settlements. The ongoing EU legislative procedure will by all accounts result in a directive requiring Swedish class action regime to be adjusted with a few minor modifications, primarily the introduction of a certification procedure of entities to allow these to initiate representative actions in disputes concerning the protection of consumers’ collective interests. Apart from adjustments of Swedish class action legislation in order to harmonise it with the directive, I have argued for several additional adjustments of proceedings under GrL in order to make it in an increased degree correspond with the reasons by which the legislation was motivated, and in order to in general function in a more effective manner. For that purpose, I have argued that the opt in mechanism should be replaced with an opt out mechanism, or that opt out should at least be introduced as a supplementing option to an opt in main rule. Independently of the issue of whether an opt in or an opt out mechanism should be used to constitute the represented group, I have furthermore argued that the mechanism used should allow group members to leave the group during the proceedings. Finally, I have argued that the courts should be encouraged to use a for the Swedish legal system untypically active direction of proceedings in class actions specifically. Collective redress Representative action Class action Procedural law EU law WCAM WAMCA Grupptalan Grupprättegång Lag (2002:599) om grupprättegång GrL Processrätt Civilprocessrätt EU-rätt WCAM WAMCA Law Juridik
5	Försäkringsskydd för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser : En undersökning av försäkringsvillkorens omfattning och eventuella begränsningar i förhållande till art. 82 GDPR och grupptalan / Insurance coverage for liability in case of data protection breaches : An investigation into the extent and potential limitations of insurance terms in relation to art. 82 GDPR and class action lawsuits Nahlbom, Robin January 2024 (has links) I uppsatsen utreds försäkringsskyddet för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser. GDPR är den centrala regleringen för personuppgiftsbehandling och fastställer ett antal principer som måste upprätthållas för att den ansvarige ska få behandla personuppgifter. Bryter den ansvarige mot förordningens principer har den registrerade rätt att kräva skadestånd enligt art. 82.1 GDPR. Förordningen fastställer tre kumulativa krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska föreligga. Det innefattar att en överträdelse av GDPR har skett, att materiell eller immateriell skada till följd av denna överträdelse har uppstått och att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen. Förordningen innehåller även en bestämmelse som tar över medlemsstaternas nationella skadeståndsrättsliga bestämmelser, vilket innebär att GDPR ska tillämpas enligt sin ordalydelse och att de kumulativa kraven enligt art. 82.1 GDPR måste följas. Det innebär att nationella skadeståndsrättsliga begrepp inte bör jämställas med begrepp som framgår av art. 82.1 GDPR eftersom begreppen har tillkommit i en helt annan kontext. Exempelvis översätts i vissa fall materiella och immateriella skador till ekonomiska och ideella skador. Begreppen är inte synonyma och bör inte tillställas samma betydelse eftersom terminologin i art. 82.1 GDPR kan misstolkas. Försäkringsvillkoren som reglerar skadeståndsskyldigheten för dataskyddsöverträdelser och som även hänvisar till art. 82.1 GDPR, innehåller i vissa fall nationella skadeståndsrättsliga begrepp och även andra begrepp som inte framgår av förordningen. Det kan leda till att kongruensen mellan villkorens utformning och förordningens ordalydelse medför tolkningsproblematik vid bedömning om skadeståndsskyldighet föreligger. Därför bör försäkringsvillkoren endast innehålla sådan terminologi som framgår av art. 82.1 GDPR. Dataskyddsöverträdelser medför oftast att en stor grupp människor lider skada varför förordningen tillåter registrerade att föra grupptalan med hjälp av en ideell organisation enligt art. 80 GDPR. Teoretiskt sett kan skadeståndsbeloppen bli högre än försäkringsbeloppen varför det i sådana fall saknas ett försäkringsskydd för grupptalan för den personuppgiftsansvarige. Försäkringsvillkoren anger däremot ingenting om att försäkringen inte täcker ett sådant anspråk. Därmed ställs försäkringsbolagen inför utmaningen att hantera sådana anspråk, varför försäkringen bör uppdateras för att möta skadestånd i en grupptalan vid dataskyddsöverträdelser. / The essay investigates insurance coverage for liability for damages in the event of data protection breaches. GDPR is the central regulation for the processing of personal data and establishes a number of principles that must be upheld for the data controller to process personal data. If the data controller breaches the principles of the regulation, the data subject has the right to claim damages under Art. 82.1 GDPR. The regulation sets out three cumulative requirements that must be met for liability for damages to arise. This includes that a breach of the GDPR has occurred, that material or immaterial damage as a result of this breach has arisen, and that there is a causal link between the damage and the breach. The regulation also includes a provision that supersedes the national tort law provisions of Member States, which means that the GDPR shall be applied according to its wording and that the cumulative requirements under Art. 82.1 GDPR must be followed. This means that national tort law concepts should not be equated with concepts as set out in Art. 82.1 GDPR as the concepts have arisen in a completely different context. For example, in some cases, material and immaterial damages are translated into economic and non-economic damages. The concepts are not synonymous and should not be attributed the same meaning as the terminology in Art. 82.1 GDPR can be misinterpreted. The insurance terms and conditions that regulate liability for damages in the event of data protection breaches and also refer to Art. 82.1 GDPR, in some cases contain national tort law concepts and other concepts that are not evident in the regulation. This may lead to a lack of congruence between the wording of the terms and conditions and the wording of the regulation, resulting in interpretation issues when assessing whether liability for damages exists. Therefore, the insurance terms and conditions should only contain terminology as set out in Art. 82.1 GDPR. Data protection breaches usually result in harm to a large group of people, which is why the regulation allows data subjects to bring a collective action with the assistance of a not-for-profit organization under Art. 80 GDPR. Theoretically, damages awarded may exceed insurance coverage, which means there is no insurance coverage for collective actions for the data controller in such cases. However, the insurance terms and conditions do not specify that the insurance does not cover such a claim. Therefore, insurance companies are faced with the challenge of handling such claims, which is why the insurance should be updated to cover damages in a collective action in the event of data protection breaches. GDPR General Data Protection Regulation protection Insurances breach insurance Class action lawsuit terms and conditions Personal data Personal data protection Registered Privacy protection Insurance coverage sum insured Damages compensation Tort law Material damages Immaterial damages Violation Economic loss Insurance company European Union Personal Data Act Data integrity Confidentiality Confidentiality protection Information protection Personal data protection Insurance contract Liability for damages Data controller DPO Data processor Compensation for damages Claim for damages Insurance coverage Principles Data protection principles Compliance Insurance compensation Tort law Regulation Directive Law Swedish Authority for Privacy Protection Data protection officer European Data Protection Board Article 29 workgroup Article Article 82 Data controller responsibility Sanctions Administrative fines Data Protection Directive Artikel 82 GDPR Dataskydd Försäkring Försäkringar Databrottsförsäkring Grupptalan Försäkringsvillkor Personuppgift Personuppgifter Personuppgiftsskydd Registrerad Registrerade Integritetsskydd Försäkringsbelopp Skadestånd Skadeståndslag Materiell Immateriell Kränkning Förmögenhetsskada Försäkringsbolag Dataskyddsförordningen EU Personuppgiftslag Dataintegritet Sekretess Sekretessskydd Informationsskydd Personuppgiftsskydd Försäkringsavtal Skadeståndsskyldighet Skadeståndsansvar Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbiträde Skadeståndsersättning Skadeståndskrav Försäkringsskydd Principer Dataskyddsprinciper Regelefterlevnad Försäkringsersättning Skadeståndslagen Förordning Direktiv Lag Integritetsskyddsmyndigheten IMY Dataskyddsombud Data EDPB Artikel 82 Personuppgiftsansvar Sanktioner Sanktionsavgifter Dataskyddsdirektivet DPO Artikel 82 GDPR Artikel 82 Europeiska unionen Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.0329 seconds